"Jag önskar att fler föräldrar skulle förstå hur viktig läsningen är", säger Madiha Ali med dottern Liyah i knät.
– Liyah älskar när vi läser för henne, säger mamma Madiha Ali som bor med man och fyra barn i Ryd i Linköping.
Via barnavårdscentralen fick hon tips om Bokstart som vänder sig till föräldrar med barn mellan 0 - 3 år. Tanken är att på ett tidigt stadium introducera läsning för dem och på så vis främja språkutvecklingen.
– Jag önskar att fler föräldrar skulle förstå hur viktig läsningen är. Jag är visserligen själv en bokmal och vi har läst för våra andra barn när de var små. Men nu är både min man och jag peppade att läsa ännu mer för Liyah eftersom vi förstår hur hon gynnas av det, säger Madiha Ali.
Liyah är van vid att läsa bok med mamma Madiha Ali.
Hon ser med egna ögon hur dotterns språk utvecklas tack vare läsningen och bekräftar på så vis det som forskningen entydigt visar. Det vill säga att barn som tidigt kommer i kontakt med läsning får större ordförråd, ökad läsförståelse och en bättre språkutveckling.
Dessutom främjas kontakten och samspelet mellan barn och vuxna. De får en gemensam upplevelse, kan skratta tillsammans, sjunga, leka fram orden och titta på bilderna i boken.
– Jag tänker på Liyahs framtid, att vi öppnar en dörr för henne som kan vara till hjälp för hennes lärande i skolan, säger Madiha Ali.
Som deltagare i Bokstart har Liyha fått hem flera barnböcker som hon får behålla.
Linköping är en av flera Östgötakommuner som är med i Bokstart. Programmet bygger på ett samarbete mellan bibliotek och barnhälsovård i stadsdelarna Berga, Ryd och Skäggetorp.
Bibliotekets personal erbjuder sig att komma hem med böcker och tillsammans med föräldrarna läsa för barnet, berättar Soreyya Kurdi.
– De har valts ut eftersom många där har utländsk bakgrund. Föräldrarna där är en viktig målgrupp, även om många svenskfödda föräldrar också är med, säger Sureyya Kurdi, biblioteksassistent som jobbar med Bokstart i Ryd och Skäggetorp.
Småbarnsföräldrarna får information om Bokstart via barnavårdscentralerna. Bibliotekets personal erbjuder sig att komma hem med böcker och tillsammans med föräldrarna läsa för barnet vid några tillfällen, med start när barnet är sex månader. Familjen får behålla böckerna. Föräldrar och barn bjuds också in till biblioteket för att de ska känna sig hemma där.
Intresset för Bokstart varierar hos familjerna, berättar Sureyya Kurdi.
– Just nu står föräldrar i Skäggetorp i kö för att få vara med.
Men långt ifrån alla är intresserade av att delta.
– Förtroende tar tid att bygga upp. En del kanske är rädda för att vi ska komma hem till dem. Vi vill inte tränga oss på, det här är givetvis frivilligt.
Soreyya Kurdi jobbar med Bokstart i Ryd.
Bokstart kan även ses som ett integrationsprojekt för de familjer där svenskan är svag.
– Vi använder oss bara av svenska böcker. Det är ett medvetet val. Barnen får med sig svenska språket från början, det underlättar för dem när de sedan börjar i svensk skola. Och föräldrar som inte kan svenska lär sig genom att läsa svenska barnböcker för sina barn. Sedan kan förstås alla föräldrar välja att läsa böcker på andra språk också.
Liyah bläddrar snabbt igenom boken innan hon går vidare till nästa.
Martina Schultzén är barnsjuksköterska på barnavårdscentralen i Ryd och involverad i Bokstart.
– Det här är jättebra på alla sätt. Vi gör allt vi kan för att främja barnens språkutveckling. Satsningen är också viktig ur ett socioekonomiskt perspektiv. Långt ifrån alla har råd att köpa böcker till sina barn. De som deltar i Bokstart får flera böcker gratis och de får dessutom en ingång till kultur och litteratur på biblioteket som annars inte är självklart för alla, säger Martina Schultzén.
Alla har inte råd att köpa böcker och därför är satsningen också viktig ur ett socioekonomiskt perspektiv, menar Martina Schultzén som är barnsjuksköterska på bvc i Ryd.
Hon betonar vikten av närheten och kontakten som sker naturligt när barn och vuxna läser tillsammans. Men hon oroar sig för användandet av skärmar i alla åldrar, vilka konsekvenserna blir på sikt. Barnläkarföreningen avråder till exempel helt från skärmar för barn upp till två år. Hon funderar också över vuxnas egen fokusering på telefonen.
– Jag kan bara se till mig själv, hur jag fastnar i skärmen. För det lilla barnet som söker ögonkontakt blir det en brist på bekräftelse, ett minskat socialt samspel om föräldern har ögonen på telefonen istället för att möta barnets blick.
Liyah älskar att läsa böcker med sina föräldrar, berättar hennes mamma.
Oron över skärmfixeringen delar hon med fyrabarnsmamman Madiha.
– Ju äldre barnen blir desto svårare är det att hålla dem borta från skärmträsket. Jag är ingen motståndare till skärmar men de tar lätt över allt annat som lek, idrott, familjeumgänge och kompisar. Jag skulle önska att fler föräldrar pratade öppet om det här.
Men tillbaka till lilla Liyah som inte bryr sig om mammas bekymrade prat. Hon är djupt försjunken i böckerna framför sig.
– Numera är det allt oftare Liyah som läser för mig. Hon har redan lärt sig berättelserna utantill.
Liyah visar både upp böcker hon fått genom Bokstart och andra titlar.