"Batavernas trohetsed" färdigställdes 1662 och var beställd av Amsterdams nya rådhus. Rådhuset valde dock senare att inte ta emot konstverket och det hamnade senare i Sverige.
Det ekonomiskt krisande Nationalmuseum har betalat 400 000 kronor per år för att visa upp det världsberömda konstverket. Att Östergötlands museum ens anmäler sitt intresse för att få hit tavlan beror på en konstintresserade privat företagare som är beredd att bistå med "frikostiga medel".
– Utan den här privata företagarens signal om att detta kan vara en möjlighet för oss så skulle vi inte ha spånat vidare på det här, säger museichef Olof Hermelin.
Och vem är det?
– Det talar vi inte om. Men utan den här personen så hade vi inte börjat fundera på det.
Men nu är ni med i matchen.
– Ja vi har jobbat lite i skymundan, för att även om vi får ett bidrag för att betala depositionsavgiften så kommer det att kosta mycket pengar utöver det, säger Olof Hermelin.
Gabriela Huk, avdelningschef Publik och lärande, utvecklar:
– Vi behövde också kontrollera så att vi uppfyllde alla krav för att kunna visa upp ett sånt verk.
– Och också komma på ett koncept till hur vi vill visa Rembrandt.
De har kommit på ett tre-stegs-koncept, där de planerar på att först visa upp konst som nu skapas vid fronten i Ukraina – vilket speglar en slags trohetsed i en modern kontext, enligt Olof Hermelin.
Vidare representerar Rembrandt-målningen Rembrandt själv och uppdraget från Amsterdams rådhus att skapa ett motiv som visar Batavernas uppror år 69. Inför det sista stegen planerar Östergötlands museum att agera Amsterdams rådhus, genom att beställa konst själva i ett konstprojekt.
– Kopplingen mellan de tre projekten är identitet och patriotism, säger Gabriela.
Hur ska ni finansiera det här långsiktigt?
– Vi har räknat med att vi måste göra en egen insats i vår utställningsverksamhet. I längden skulle det kanske bli utmanande att ha den och visa den i flera år, men planen nu är ju att visa upp den i ett halvår eller ett år, säger Olof Hermelin.
Vad skulle det betyda för museet ifall ni skulle få målningen?
– Massor! Det är ju en våt dröm för varje museichef att få ställa ut Rembrandt, det är ju självklart. Och så roligt för Östergötland, tänker jag, att helt plötsligt så kanske man väljer att svänga av E4an och besöka Linköping, säger Hermelin.
– Det viktigaste är att kunna ge alla i den här delen av landet en möjlighet att kunna delta av en konstupplevelse som man kanske inte förväntar sig att få på ett regionalt museum, säger Gabriela Huk.
"Vi har fått en möjlighet som vi har försökt omfamna och gör de bästa av", säger Gabriela Huk, avdelningschef Publik och lärande på Östergötlands museum.
Vad tycker ni om Nationalmuseets beslut?
– Jag är ju inte chef över Nationalmuseet, utan jag är chef här, men jag tycker att det är en tråkig situation. De har fått ökade kostnader på grund av att räntor och annat har ökat, och man har renoverat lokalerna precis som vi har. Ur det perspektivet känner jag sorg över att de inte kan visa upp målningen och har en svår ekonomisk situation.
"Vi skulle visa upp Rembrandt på ett sätt som Nationalmuseet inte skulle visa upp den på, utan vi skulle göra det på vårat sätt", säger museichef Olof Hermelin.
Utöver Östergötlands museum har också Zornmuseet i Mora också anmält intresse. Men Olof Hermelin vill inte se det som en kamp om vilket museum som kommer att få målningen.
– Det är ingen kamp, utan om vi vill att denna målning ska visas i Sverige så måste vi samverka. Ju fler museer som visar intresse för att behålla den och visa upp den i olika sammanhang, desto bättre, säger han.
Hur tror ni att det här kommer sluta?
– Det vi vet är att Konstakademin ska ha möte om detta denna vecka och nästa vecka, så om de säger ja eller nej till oss kommer att komma fram den här månaden.
