Objekt, skulptur, teckningar och mÄlningar visas av Hasti Radpour pÄ Saab Art Gallery. Imponerande vilka fantastiska och ovÀntade sprÄng hon tar i sin konstnÀrliga utveckling. Hon kommer frÄn Iran och har bott hÀr i cirka 15 Är. De tidigaste mÄlningarna jag sÄg av henne var mer persiskt-orientaliska med slingrande rörelser och fÀrger.
Nu Àr hennes konst mer stram och koncentrerad. Och hon anvÀnder sig skickligt av ett flertal olika tekniker. Aluminium och plexi bara för att nÀmna nÄgra. Hennes konst blir ocksÄ mer scenografiskt rumsskapande med hÀngande verk frÄn taket.
Den grymma religiöst-politiska utvecklingen i Iran skrivs inte pÄ nÀsan. Men den syns som exempel i iscensÀttningar med delar av hennes avklippta hÄr. Detta anspelar pÄ de protestaktioner som unga kvinnor gjorde mot regimen. 2022 mördades den unga kvinnan Masha Amini för att hennes hÄr inte var fullstÀndigt tÀckt av slöja.
â Det Ă€r hemskt allt som pĂ„gĂ„r i mitt hemland, sĂ€ger Hasti Radpour.
â Jag Ă€r inte troende, men skulle jag sĂ€ga det i Iran skulle jag dödas. DĂ€r finns inga val. Men det Ă€r inte helt fritt i Sverige heller. Jag blir ofta trakasserad hĂ€r. Och jag vĂ„gar inte lĂ€ngre bĂ€ra T-shirts med persiska, oskyldiga tecken.
UtstĂ€llningen har titeln: âInget tillsatt sockerâ.
â Ja, som motsats till allt som Ă€r sĂ„ insmickrande idag. Vi blir ofta lurade. SĂ„ mycket som Ă€r oĂ€rligt.
Parallellt finner Hasti Radpour lust i att skapa helt fria verk av fantasi och infall med fÀrger, linjer och former. MÄnga verk Àr stiliserat vackra och mycket estetiskt njutbara för ögat. Det Àr som att skönheten i dessa gör smÀrtan starkare inför andra anspelningar pÄ regimens förtryck av kvinnor.
Hon anvÀnder sig ibland av persiska tecken som liknar sköna kalligrafiska insignier.
â För mig Ă€r konsten en vĂ€g ut, ett sĂ€tt att leva med fria tankar och fantasi för skapande. Konsten ger frihet som inget annat gör.
Hasti Radpour (född 1981) har ett gediget CV. à ren 2000-2007 studerade hon vid Konstakademien i Teheran. DÀrefter tog hon kandidatexamen vid Linköpings universitet. Hon lÀrde sig svenska överraskande snabbt samt lade till ytterligare utbildningar inom film och pÄ Konstfack. Hon Àr svensk medborgare och medlem i KonstnÀrsföreningen ALKA i Linköping.
SpĂ€nnvidden Ă€r numera stor och intressant i det mĂ„ngkulturella stadslivet. PĂ„ konstnĂ€rernas lilla galleri Krogen Amerika, Storgatan, stĂ„tar den vĂ€ldige Peter Ăhrnell (f 1957). Han visar en serie fĂ€rgstarkt sköna mĂ„lningar. I format Ă€r de mycket mindre Ă€n de brukar vara. Stor skala passar honom.
â Ja, det verkar som om jag ofta landar i stora mĂ„lningar â eller ocksĂ„ smĂ„. Det dĂ€r mitt emellan-storlek blir liksom inte av.
Det gnistrar om hans mÄleri. Och nu har han vridit upp fÀrgskalan ytterligare nÄgra snÀpp frÄn grön-blÄtt till rödrosa, rött och orange. Eftersom han Àr frÄn Kiruna Àr det inte ovÀntat berg- och fjÀllmotiv som tagit plats i hans akrylmÄlningar. Men det Àr inga vanliga, traditionellt trÄkiga naturmÄlningar frÄn anno dazumal. Nej, hÀr smÀller det till med fÀrg pÄ fÀrg, linjer, vÄgrörelser, det spritter och lever av eldiga energier. Eld i berg. Det Àr som om sjÀlvaste Jackson Pollock varit framme med action-painting. Natur och kultur korsar stÀndigt varandra.
Förutom bergsmotiv finns Àven ett och annat hus som annars brukar vara vÀldigt vanligt i den örhnellska sfÀren. Dessutom en och annan stol och fÄtölj dyker upp i fÀrgpulsarna.
Till sist vill jag tipsa om den pĂ„gĂ„ende utstĂ€llningen pĂ„ gatan mitt emot i Hemslöjden. DĂ€r visar Kerstin Sapire frĂ„n Ă by en vacker utstĂ€llning med titeln âVad Ă€r en Marsma?â. Jo, det Ă€r praktiskt och fint dekorerad sypĂ„se med ursprung i den samiska kulturen. Inspiration och Ă„terbruk hĂ€mtar Sapire ofta frĂ„n mĂ„nga andra kulturer i sitt skapande.