Allt började 1983, när Lisa var tio år gammal. Då satt hon framför tv:n och blev trollbunden när Carola framförde "Främling" i sin gula kostym.
– Det var så spännande att se Eurovision när Carola skulle vara med. Man var lite arg på henne för att hon hade bytt kläder och tänkte att hon skulle förlora på grund av det. Men hon kom ju trea i alla fall. Det året vann Luxemburg, Corinne Hermès med "Si la vie est cadeau", berättar Lisa Berglund och skrattar.
Sedan dess har hon följt tävlingen. När hon var liten brukade hon och bästa vännen spela in sändningarna på kassettband. Men snart skulle de börja åka och se tävlingarna på riktigt.
– 1998 fick vi tag i varsin biljett för första gången. Då var det i Malmö och Jill Johnson vann. Det var första gången jag såg finalen live och jag blev fast. Efter det har jag varit på plats på alla finaler. Utom när det var pandemi 2021.
Lisa har biljetter till årets final, och med den inräknad kan hon fira att hon sett 25 finaler under sitt 50-åriga liv. Det är nog inte många som slår henne i den bedriften.
– Sedan brukar jag ju se några deltävlingar. Vissa år har jag varit lite mer engagerad och vissa lite mindre. Men jag har oftast sett två deltävlingar i alla fall.
Hon har varit på plats på alla tävlingar som arrangerats i Linköping. Och hennes intresse innefattar förstås även Eurovision.
– När Charlotte Nilsson, som hon hette då, vann i Jerusalem 1999 så sade vi att vi måste åka på Eurovision någon gång. Så när tävlingen hölls i Stockholm året efter fick vi tag i biljetter längst upp i Globen. Det var helt fantastiskt. Stämningen på ett Eurovision går inte att beskriva. Där blev man fast, det var så himla roligt. Så året efter åkte vi till Danmark.
Lisa åkte till Europafinalerna fem år i rad. Därefter har det blivit lite mer sporadiskt. Men hon har kommit upp i hela 13 finaler av Eurovision, senast förra året i Turin.
– Jag jobbar som intensivvårdssjuksköterska på US och jag har jobbat väldigt mycket under pandemin. Så det var mycket fram och tillbaka om vi skulle åka eller inte förra året. Men sedan när man äntligen fick och allt stämde så bestämde jag mig för att åka.
Har du varit på plats när Sverige vunnit?
– Ja, 2015 när Måns Zelmerlöw vann i Wien. Det var en bock på min bucket list. Det var så himla häftigt att få se Sverige vinna utomlands. Han har alltid varit en stor favorit för mig.
Hur var det då när sista poängen delades ut?
– Det var helt fantastiskt att vara på plats. Det började redan på morgonen egentligen. För då gick EBU ut med röstningsordningen, hur länderna skulle lämna sina poäng. Man är ju lite galen, så man spekulerade i hur länderna skulle ge sina poäng. Då insåg man att det kunde vara upplagt för Måns. Så vi gick och hade ont i magen hela dagen.
Lisa är med i den svenska Melodifestivalklubben som har runt 600 medlemmar.
– Det är en jätterolig klubb för alla som tycker om Melodifestivalen, men man behöver absolut inte vara jättenördig. Det räcker med att man tycker om tävlingen. Man träffar många kompisar där.
Vänskaperna som skapas sträcker sig utanför Mello också. De har Melodifestivalen och musik som gemensamt intresse, men de hittar också på saker som inte har med tävlingen att göra.
– Jag vet många som kanske inte hade så många kompisar innan, som har fått jättegoda vänner genom klubben.