"I Sverige tänker man att det är självklart att Kamala Harris kommer att vinna, man kan ju inte välja någon sådan tokstolle som Trump. Men! Jag tar det inte för osannolikt att han vinner."
Har du någonsin hört statsminister Ulf Kristersson avsluta ett tal med "Gud välsigne Sverige"? Nej, det har aldrig hänt och när en talare på Moderaternas valupptakt avslutade sitt tal med just de orden så blev det en nyhet i den kristna dagstidningen Dagen. I USA däremot är det kutym, att presidenten inte skulle avsluta ett tal med "Gud välsigne USA" hade varit udda. När Amerikas förenta stater grundades 1776 var både USA och Sverige genomsyrade av kristen tro. Hur kommer det sig då att länderna tagit så olika vägar?
– Upplysningstiden och den franska revolutionen lägger grunden för en liberal sekularisering i Europa och då framför allt i norra i Europa. I USA slår dessa ideal och tankar aldrig riktigt rot eftersom det kommer flera vågor av kristna folkväckelser. Det är snarare så att de kristna influenserna stärktes över tid. Även om den kristna tron var självklart för presidenterna efter USA:s självständighetsförklaring så hade de tidiga presidenterna en mer liberal tro än vad de har i dag, säger Kjell O. Lejon, professor i religionsvetenskap vid Linköpings universitet och författare till den nya boken "God Bless America - Om religionens roll i Vita huset."
I boken skriver Kjell O. Lejon om 22 olika presidenters relation till den kristna tron, från Georges Washington till den nuvarande presidenten Joe Biden. Det är tydligt att religionen blivit allt viktigare för presidenterna, speciellt sedan sekelskiftet 1800-1900.
– Jämför vi Hjalmar Branting, som blev Sveriges första socialdemokratiska statsminister 1920, med samtida Woodrow Wilson, som var president i USA, så har de totalt olika syn på hur den kristna tron ska påverka politiken. Wilson är otroligt from och pratade om tron hela tiden och hur den skulle påverka politiken. Å sin sida lämnade Branting Svenska kyrkan och var väldigt präglad av tysk marxism som ville ta bort kyrkan. Religionen var ju ett opium för folket enligt Marx, men samtidigt i USA levde man och frodades i kristen tro. Och det här har ju levt vidare till våra dagar.
Nu stundar ett presidentval mellan Donald Trump och Kamala Harris. Båda är bekännande kristna, likt alla amerikanska presidenter genom alla tider, och beroende av att kunna locka kristna väljare. Men Trump är den som är udda i sammanhanget, menar Kjell O. Lejon.
– Donald Trump sticker ut mest genom alla tider från den kristna etiken genom sitt sätt att tala nedlåtande om sina politiska motståndare, genom sina otrohetsaffärer och sättet att överdriva på ett sätt som ofta blir till lögner. Den typen av retorik är något nytt. Han är den som avviker från mönstret bland de moderna presidenterna.
"Donald Trump sticker ut mest genom alla tider från den kristna etiken genom sitt sätt att tala nedlåtande om sina politiska motståndare", sä'ger Kjell O. Lejon, professor i religionshistoria vid Linköpings universitet.
Som svensk kanske man tror att pratet om religion och tro är för att locka till sig små specifika grupper, men båda presidentkandidaterna är helt beroende av att locka till sig olika grupper av kristna väljare som är en överväldigande majoritet av den amerikanska befolkningen. Enligt Kjell O. Lejon så har demokraterna 90% av de svarta protestanternas röster och republikanerna har 82% av de konservativa vita kristna, även kallade evangelikala.
– Ja, gruppen evangelikala är extremt viktig för Donald Trump. I denna grupp tillräknas även de som brukar kallas för den kristna högern. En fjärdedel av alla amerikaner, eller 85 miljoner människor, räknas som evangelikala och där är det en väldig majoritet som röstar på det republikanska partiet. Den klassiska abortfrågan och tydligt Israel-stöd är viktiga för den här gruppen. Sen är det fler och fler bland dessa som säger att de inte gillar Donald Trumps retorik eller etik, men tycker att mycket av det han gjorde som president var bra. Därför ser dessa väljare inte demokraterna som något alternativ och tänker därför rösta på republikanerna, oavsett kandidat.
Hur är Kamala Harris retorik utifrån ett kristet perspektiv och vilka grupper av kristna försöker hon nå?
– Hennes betoning ligger på att man ska leva efter den kristna etiken, att man ska älska sin nästa. Hon och demokraterna försöker nå de som kallas för mainline protestanter, de som vi i Sverige kallar progressiva kristna. Den gruppen fokuserar, likt Harris själv, på den kristna etiken och anammar inte det som finns i den kristna högern som Trump får automatiskt genom att vara republikan.
Polariseringen mellan demokrater och republikaner har inte kommit med Donald Trump utan har pågått sedan Ronald Reagan var president, även om Trump spätt på detta, säger Kjell O. Lejon. Därför är det svårare att hitta gemensamma punkter mellan partierna och svårare för väljare att byta parti. Detta gör att valet kommer avgöras i de så kallade vågmästarstaterna.
– Vi vet redan hur resultatet kommer att bli i 43 delstater. Sen pratar man ibland om fem och ibland om sju vågmästardelstater och det är där valet avgörs. Det är inte många röster som skiljer de båda kandidaterna åt. Just nu leder Donald Trump med någon procentenhet men det är inom felmarginalen.
Du har pratat och skrivit om att svenskar och européer inte förstår hur amerikaner kan rösta på republikaner. Är det för att till och med demokrater ligger till höger om Moderaterna i en svensk kontext?
– Det är därför det är mycket enklare att relatera till de demokratiska presidentkandidaterna. Men det har också förändrats med åren. Ta Bernie Sanders till exempel, han ansågs att ha åsikter till vänster om socialdemokraterna i vissa bedömningar och då har man ju närmat sig den europeiska spelplanen. Men många demokrater är förstås åt höger jämfört med svenskar.
Kjell O. Lejon har nyligen släppt en bok om religionens roll i Vita huset. I boken skriver han om 22 olika presidenters relation till den kristna tron
Vad behöver Trump respektive Harris göra nu för att locka till sig de sista kristna väljarna?
– Båda måste nå ut till de här mer moderata kristna som ligger i mitten. Den kristna högern kommer per automatik rösta på republikanerna och de progressiva på demokraterna. Sen är det en grupp däremellan som ännu inte bestämt sig och det är där krutet så här på slutet kommer läggas på.
Vem tror du kommer vinna?
– Jag vet inte, men jag blir inte överraskad om Trump vinner. Varför? Vid förrförra valet så ledde Hillary Clinton alla valundersökningar som ledde upp till valet. Hade det varit Joe Biden som ställde upp så hade det inte varit något snack. Men i och med att Kamala Harris fått ett sådant uppsving. Och i Sverige tänker man att det är självklart att hon kommer att vinna, man kan ju inte välja någon sådan tokstolle som Trump. Men! Jag tar det inte för osannolikt att han vinner.