Du var ett misstag, och jag är ledsen för det, det var inte med flit.
Redan i de första tonerna hör man att Agnes Matsdotter antagit en ny skepnad. Basgången är tung och rytmen ojämn. Det påminner om världsstjärnan Billie Eilishs superhits som inte följer den vanliga poplåtsdramaturgin. "Spritdränkta" släpps på fredag och blir då Linköpingsartistens 10 singel.
Matsdotters röst är mörk till en början. Skiftar sedan till en ljusare skönsång. Men den är hela tiden sårbar och mänsklig, inte lika tillrättalagd som hon varit tidigare.
– Det låter inte som något jag gjort innan. Det är fortfarande jag och min musik, men det är nytt. Det är Agnes 2.0. Jag är svintaggad på att släppa låten, säger Agnes Matsdotter.
Hon har skrivit den tillsammans med producenten Viktor Lövgren och en för henne ny bekantskap: Norrköpingsprofilen Kenny Lundström. En bekantskap som kommer att fördjupas genom mer musik framöver.
– Jag behövde ett nytt sound. Jag har gått från den glada poptjejen som sjöng om krukväxter till att våga sjunga om saker som är lite lurigare. Jag har alltid lockats av att skriva om det som jag inte vågar prata om. Det är det som snurrar i skallen.
Mina ord var spritdränkta, ville rena dina sår. Det var inte mitt fel att du föll så hårt.
– Under pandemin har det känts som att alla blev lite mörkare i sinnet. Man blev lite hudlös på något vis och det gjorde också att jag började våga skriva mer hudlöst. Jag släppte den här bilden av vad svensk pop ska vara, hur man gör en hitlåt. Jag hittade mer tillit till mig själv och mitt konstnärskap.
Agnes släppte sin första singel "Kalatea" 2017 och sedan dess har hon släppt flera poplåtar. Samtidigt jobbar hon på Östgötateatern som inspicient och skådespelare. 2019 började hon spela den egenskrivna föreställningen "Bränn dessa rader" innan pandemin satte stopp några veckor in.
Nu när musiken tar en ny vändning hoppas Agnes att det blir hennes stora genombrott.
– Jag fyller 26 i år och har väl haft en skenande 25-årskris de senaste två åren. När jag blivit äldre har jag känt att nu får det va. Nu ska jag sluta filtrera mig, sluta försöka vara något. Nu ska jag hitta till vad jag tycker låter bra. Jag har varit mer och mer involverad i själva produktionen av låtarna, att jag är med från start.
Agnes har inte gått någon musikproducentutbildning. Till viss del har hon svårt att känna det självklart att hon ska vara med och producera låtarna. Hon har gått musikutbildning, men har fortfarande komplex av känslan att vara sämre än andra.
– Jag kunde komma med jättebra förslag, men kände att jag aldrig visste bäst. Jag tror att det är det som jag har hittat nu, för jag vet ju bäst vad jag vill göra och hur jag vill att det ska låta. Och att det är värt att satsa på. Jag står 150 procent bakom min musik nu. Den här låten tycker jag själv är så bra.
För vita lögner gör bara ont. Ja jag tror att det blir bättre så, bättre för oss båda två.
Låten landar efter ett tag i refrängen. Meningarna och melodin fastnar i huvudet som en låt av Veronica Maggio med texter som limmar sig fast.
Agnes Matsdotter flyttade från Stockholm till Linköping 2015 med sin dåvarande partner som skulle plugga i staden. Hon hade aldrig varit i Linköping innan och kände ingen här. Men hon blev kvar i stan, och hon tycker att det går alldeles utmärkt att skapa musik här.
– Jag jobbar i både Norrköping och Linköping. Det känns som att jag bor i båda städerna. Det har blivit Agnes med Östergötland. Man får två olika städer med olika personligheter i ett. Jag trivs superbra och jag känner mig inte begränsad när det kommer till att hitta duktiga producenter och musiker. Folk flyttar till Stockholm för att göra konst, men det har jag inte känt behovet av.
Agnes kommer att spela på festivalen Future Echoes i Norrköping den 17-19 februari. Än så länge är beskedet att det blir av, men anpassat till restriktionerna för covid-19. Då kan man förvänta sig att höra Spritdränkta live.
Den nya musiken är mognare, mörkare och mer Agnes själv. Texten känns rå, oputsad. Låtens sista stycke är som tagen ur en olycklig kärlekshistoria. Likt Little Jinder fångar hon det desperata men ändå så vardagliga och dubbla i kärleksproblemen.
Om jag får dig att ge upp om mig, kan jag sluta ringa dig.