– Det är fantastiskt, jag har fått sova i 8 timmar i natt och 10 timmar natten före, det är inte alltid man får det.
Förra vändan av "Tillsammans" tog slut i februari, vad har du gjort sedan dess?– Jobbat! I den här branschen gör vi ju små ströjobb hela tiden, ena dagen är man i Norge och andra i Finland, det är full fart.
Har du kunnat vara hemma i Järvsö något?– Jag försöker åka hem så ofta jag kan men det här är ju mitt liv, det är sällan jag är på samma plats någon längre tid.
Hur orkar du?– Det är oftast jag och min pianist som åker runt och han är ett grymt stöd. Usch! nu sa jag det där ordet, "grymt". När jag släktforskade läste jag ett gammalt brev från 1700-talet där en kvinna skrev till sin kärlek och inledde med "Till min innerligt älskade...", så skriver ingen längre. I dag hade det väl stått "till min grymt älskade" eller "till min sjukt älskade", det är ju inte klokt. Tiderna förändras.
Det kommer bli 16 föreställningar på 18 dagar i november, som sagt hur orkar du?– Dels är ju varje show ett träningspass och sedan försöker jag gå 10 000 steg varje dag och simmar vid varje vattendrag jag ser.
I showen lovas bland annat anekdoter från era långa karriärer, kan man få ett smakprov?– Nej du! De sparar jag till scenen.
Har du något roligt minne från Linköping eller Östergötland?– Inte vad jag kan komma på just nu, jag har gjort så himla många konserter. En gång fick jag flyga i ett SK60-flygplan, kan det ha varit i Linköping? Wow, vilken känsla det var. Eller förresten, det kanske var uppe i norrland någonstans?
Vad hälsar du till Linköpingspubliken?– Håll i er, för nu kommer vi!