– Publikrekord, det kan man lugnt säga, sammanfattar Håkan Gustafsson, nöjd ordförande för arrangerande Saabs konstförening.
Han uppskattar antalet besökare till minst 800. Själva utställningsgalleriet i markplan rymmer bara 150 personer, så invigningsceremonien flyttades av utrymmesskäl en trappa upp till den stora matsalen som prytts med palmer och påfågelfjädrar.
Temat för vårens utställningar är Brasilien och dagen till ära är den brasilianske ambassadören Marcos Pinta Gamais på plats. Tillsammans med Saabs vice vd Jan Germundsson klipper han invigningsband och talar varmt om hur kultur kan stärka banden mellan människor och länder.
"Junior" Lerin, som ju är född och uppvuxen i Brasilien, var ett självklart val för konstföreningen.
– Både han och Lars Lerin tackade ja direkt när jag frågade, berättar Margareta Samuelsson som hållit i trådarna för konstföreningens räkning.
– Avtalet blev klart för ett år sedan och nu känns ju tajmingen klockren efter all uppmärksamhet som tv-programmet "Vänligen Lars Lerin" fått.
Huvudpersonen "Junior" själv strålade och njöt av uppståndelsen.
– Underbart att det är så mycket folk, jag är jätteglad, utbrister han när vi lyckas haffa honom i vimlet.
Alla bilderna på utställningen föreställer solnedgångar och är tagna från samma brygga i Vänern vid paret Lerins hem på Hammarö utanför Karlstad.
– Jag vill fömedla känslan inne i min själ, förklarar han innan han försvinner för att byta om till en egenhändigt designad sambaskrud.
Medan Junior håller en bebjublad dansuppvisning i en ring mitt på golvet i publikhavet hittar vi Lars Lerin i en mer undanskymd vrå av lokalen.
– Det här är så roligt för honom. Han älskar att vara i centrum, vet du. Själv tycker jag att det är lite tröttsamt, säger han försynt leende.
Men du följer ändå med?
– Jag har ju haft min period och åkt runt med utställningar, nu vill han att jag supportar honom och då gör jag det för husfridens skull.
Och nu ska du sätta dig och signera böcker...
– Ja, det är bra, då vet jag var jag ska göra av händerna. Jag är inte så bekväm i den här klädseln, vet du. Vi bråkade faktiskt om det innan. Junior vill att jag ska se proper ut, så för att han inte skulle bli arg på mig gick jag med på att ha den här grå kostymen.
När Lars Lerin tar plats vid bokbordet bildas det snabbt en lång, lång kö.
Hanna Ivarsson, från Linköping, får två exemplar av "Naturlära" signerade:
– En till mig och en till mamma. Jag älskar Lars Lerins konst och tycker att han är helt fantastisk. Han utstrålar värme och godhet. Junior är också helt underbar. De är verkligen fina förebilder.