Han har varit verksam konstnär sedan början av 1980-talet och nu har idén om en retrospektiv utställning förverkligats. "Yesternow" visas på hemmaplan på Passagen till 14 november.
– Det har varit väldigt roligt och lustfyllt att sätta samman utställningen. Jag har haft mycket roligt under resan men samtidigt är det lite konstigt på nåt sätt eftersom det fortfarande känns som jag precis börjat, säger Lars Hoffsten.
När han ändå ska försöka summera det han ser i backspegeln handlar mycket om kontrasten mellan uppåtstigande och fall. Som i "The intense awereness of gravity", ett av utställningens centralverk, eller videoinstallationen "Akt utan ord". Och lite lättad är han att han fortfarande följer en röd tråd.
– Det var lite överraskande att inse men också ganska skönt. Jag ser ju att jag följer samma grundidéer som jag gick igång på i början även om formspråk och teknik förändrats.
Musiken tillhör också definitivt den röda tråden i hans konstnärskap. Referenser till blues och jazz viner genom rummet när han ska förklara.
– Robert Johnsons riff till Dust my broom har gjorts av 10 000 band men ändå kan det låta annorlunda varje gång beroende på vem som gör det. Känslan är helt avgörande.
– För mig fungerar konsten lite som jazzmusik. Du har en påse standards som du utgår från. Där gör du dina utflykter men ska ändå veta när det är dags att hitta tillbaka till grundriffet. I konsten handlar det om en idé, om ljus, rörelse eller olika former och sen är det upp till dig som solist att säga nåt meningsfullt, säger Lars Hoffsten.
Musikreferenserna är också tydliga när det gäller titlarna på de drygt 30 verk som visas upp på Passagen. Här finns "Rock´n´roll Doctor", "Burning down the House" och "Soultrane" för att nämna några.
– När jag ska hitta på titlar är det skivsamlingen jag brukar gå till, skrattar Lars Hoffsten.
Vad händer sen då? Hur går man vidare efter en retrospektiv utställning?
– Det här har tagit mycket tid och kraft så jag har inte fått nånting annat gjort. Nu hoppas jag att allt kommer igång igen och att lusten kommer tillbaka och Skylten och verksamheten där blir den nytändning som alla tänkt och hoppats. Både för mig personligen och för alla som är verksamma där, säger Lars Hoffsten.