Replik
Riksteaterns ordförande i Östergötland, Lena Lundman, oroar sig i torsdagens Corren för minskade anslag till kulturen efter att Coronapandemin är över. Jag delar hennes oro och vill samtidigt uttrycka en vilja att verka i motsatt riktning.
Kulturanslagens storlek är beroende av politiska prioriteringar och vi socialdemokrater vill försvara ett fritt och levande kulturliv. Självklart kommer vårdskulden och utbildningsskulden kosta oss som samhälle stora pengar, men vi måste orka göra flera saker samtidigt.
Pandemin får inte bli en ursäkt för att lägga ner kulturella verksamheter. För parallellt med pandemin har vi antidemokratiska krafter som växer sig starkare. Ett högerblock där det fria och öppna kulturlivet inte värdesätts utan snarare ses som något degenererat och skadligt. Där konst som diskuterar kvinnors rättigheter avfärdas, i förklenande ordalag, som “menskonst”, där bibliotekens utbud av böcker ifrågasätts och ett brett och mångfacetterat public service ska bort. Sverigedemokraterna respekterar inte avståndet mellan det fria kulturlivet och politiken. Man vill censurera Public service och lägga sig i den offentliga konsten. För dem handlar det om att styra budskapen och att politiken ska bestämma utbudet. M och KD delar synen i stort på SVT och SR och skär kraftigt i kulturanslagen då de får chans att styra.
I Linköping föreslog KD 2018 en 10-procentig nedskärning av Kultur- och fritidsnämndens budget. När nu M, Kd, C och L styr i kommunen skärs nämndens anslag ner med sammanlagt 48 miljoner under innevarande mandatperiod, och dessa besparingar har inget med Corona att göra. Inför kommande budgetår ska nämnden spara 9 miljoner och den liberale ordföranden Gustaf Appelberg tvingas nu lägga ner verksamheter om han inte får mer pengar till verksamheten.
Hur liberalerna har valt detta kulturfientliga sällskap är för mig en gåta. Hur tror de att de ska kunna påverka trojkan Åkesson, Kristersson och Busch till att acceptera ett fritt och öppet kulturliv? Åkesson har aldrig hymlat om att liberalerna är hans fiender. Han tror inte på yttrandefrihet, mångfald och ett öppet demokratiskt samhälle. Det är tragiskt att ett parti som Liberalerna som stått upp för mänskliga rättigheter, för yttrandefrihet, som tydligt tagit avstånd från nazism och rasism, plötsligt valt denna väg.
Gustaf Appelberg har förutom sparbetinget i Kultur- och fritidsnämnden en svårare fråga att lösa: Hur ska han kunna förklara för väljarna att Liberalerna är ett parti som vill verka för kultur och demokrati när han ska styra ihop med Sverigedemokraterna?