Mellan 2012 och 2018 gjorde Peter Halldorf årliga resor till Jerusalem.
Peter Halldorf stryker fingertopparna över bokryggarna.
För teologer med intresse för ortodox och orientalisk kyrkotradition är biblioteket i Equmeniakyrkans lokaler ovanför Babettes en skatt. Här finns hundratals utvalda titlar på originalspråk: klassisk grekiska, hebreiska, syriska.
I biblioteket sitter Peter Halldorf, teolog, författare och tidigare pastor i Pingströrelsen några dagar i veckan och skriver.
Han är redaktör för tidskriften Pilgrim och har gett ut flera böcker. 2022 utnämndes han till hedersdoktor vid Lunds universitet, bland annat för att ha bidragit till att öka olika kristna gruppers förståelse för varandra.
Samma strävan driver honom i det senaste bokprojektet, Guds Israel? – I profeternas spår genom omstritt land, men nu riktas ljuset mot kristendomens judiska arv och det område där alla tre världsreligioner har sina viktigaste heliga platser.
Temat är relationen mellan den sekulära staten Israel, det bibliska Israel och vad som i Nya testamentet kallas för "Guds Israel".
I sin nya bok reflekterar Peter Halldorf över relationen mellan den sekulära staten Israel, det bibliska Israel och vad som i Nya testamentet kallas för "Guds Israel".
Midrash – hebreiska för att söka eller efterforska – är en litterär form i den rabbinska judendomen.
I hundra korta kapitel använder Peter Halldorf formen i ett försök att föra ett öppet, fördomsfritt samtal och följa en tradition där man förhåller sig till bibeln som böcker med ibland motstridiga budskap.
– De här frågorna är så oerhört laddade, på många plan. När vi alltför snabbt gör kategoriska ställningstaganden hamnar vi allt längre från varandra. En dialog förutsätter att man lyssnar uppmärksamt till den andre och bemödar sig om att försöka förstå hur den andre tänker, säger Peter Halldorf.
Som en del i två tidigare bokprojekt gjorde Peter Halldorf årliga resor till Jerusalem mellan 2012 och 2018. Under resorna bodde han i det gamla, muromgärdade Jerusalem och tog sig därifrån till platser i profeten Jeremias spår.
Profetlitteraturen ingår i Gamla testamentet och är en tusenårig judisk-hebreisk tradition i Israel. Genren kan kallas poesi och ämnena är fortfarande brännande aktuella, menar Peter Halldorf.
Främlingen, den fattige, änkan och den faderlöse är en kvartett som återkommer i texterna.
Det är när det uppstår sprickor i det judiska uppdraget, att forma ett samhälle präglat av jämlikhet och rättvisa i en etiskt dåraktig omvärld, som profeterna kommer in. De ser hur de sårbara i samhället blir utstötta och marginaliserade och riktar då sin kritik mot de styrande.
– Mitt intresse för de här texterna är inte bara historiskt. Jag tycker mig se hur de har en slående relevans idag. De berör händelser som dagligen utspelar sig i vår värld. Jeremia är en skildrare av vansinnet och det envisa hoppet på samma gång. Med sin profetiska poesi skapar han en sorts existentiell thriller i bibeln som är värd att upptäcka och läsa.
Sen eskaleringen, med över 1000 israeler döda i Hamas attack den 7 oktober och över 30 000 palestinier döda i det pågående kriget, har Peter Halldorf fått göra tillägg i boken.
Mötet med människorna under resorna i det heliga landet gjorde Peter Halldorf djupt berörd av konflikten i området och han slogs av att de flesta inte önskade annat än att leva i fred med sina grannar. Det uppstod ett behov hos teologen att fördjupa förståelsen för de sprickor som uppstått mellan israeler och palestinier.
Anteckningar från resorna blev skelettet till boken Guds Israel?.
Sommaren 2023 sammanställde Peter Halldorf resedagboken till ett färdigt bokmanus. En vecka efter att han skickat in det till förlaget utförde Hamas terrorattacken som blev startskottet för det nu pågående kriget i Gaza.
Med ens fick bokens tema en helt ny aktualitet och nu följer han konflikten från Sverige.
– Det är så outhärdligt det som skett och som fortfarande pågår.
Det blev nödvändigt att göra tillägg, så att även de följande månaderna blev närvarande i boken.
– Det här som har skett den 7 oktober menar jag är en utmaning för oss som inte är judar. Att verkligen försöka se de här händelserna med judiska ögon. Samtidigt är det lika nödvändigt att lägga örat till de förtvivlade rop från många palestinier, kristna såväl som muslimer, som i årtionden har fått genomlida förnedring och marginalisering.
Hur är det skriva om ett ämne som är så infekterat?
– Jag har skrivit boken mycket för min egen skull. Det här är en resedagbok. Det jag mötte och såg väckte ett behov hos mig av att reflektera över det jag såg. Läsa på mer och få en djupare förståelse. Lyssna till bägge sidor i konflikten. Det jag har skrivit står jag för fullt ut. Sen är jag medveten om att folk kan bli upprörda på bägge sidor, om man har tagit väldigt kategoriskt ställningstagande för den ena eller andra sidan i konflikten.
"Om man lär känna den bibliska historien och tränger in i den så ser man hur oerhört mycket som är gemensamt, hur stora och djupa beröringspunkter som finns", säger Peter Halldorf.
De människor som väljer ickevåldets väg, israeler såväl som palestinier, gör det ofta med en teologiskt grundad övertygelse, menar Peter Halldorf. Han tror att nyckeln till att överbrygga motsättningarna i området är att minnas kristendomens judiska arv och den gemensamma rot i patriarken Abraham som alla tre världsreligioner har.
– Om man lär känna den bibliska historien och tränger in i den så ser man hur mycket som är gemensamt, hur stora och djupa beröringspunkter som finns. När vi bara håller oss på ytan så distanserar vi oss lätt från varandra. Då håller vi oss bara till regler och beteendemönster.
Just därför tycker Peter Halldorf att det teologiska perspektivet behöver ta plats i samhällsdebatten. Antikens Israel, det bibliska Israel och dagens politiska sekulära stat Israel ska hållas separerade, samtidigt finns det beröringspunkter som inte går att bortse från.
– Man kan inte förstå de här konflikterna utan religionen. Det är omöjligt. Sen behöver man också förstå hur religionen inte är entydig. Allt det som ger näring åt ismer och ideologier ger ju näring åt fanatism. Det som är utmärkande för fanatikern är att man bara ser till den egna gruppen.
Profettexterna i Gamla testamentet och deras kritik av samhället är brännande aktuella än idag, menar Peter Halldorf.
Att verkligen anstränga sig för att lyssna till båda sidor borde vara självklart om man inte gör skillnad på människor, tycker Peter Halldorf. Då behöver man också lära sig att leva med paradoxer och det är en utmaning, inte minst för kristenheten. Genom sökandet i sin midrash tycker sig Peter Halldorf ha blivit åtminstone lite klokare. Han vill se boken som ett mindre bidrag till ett viktigt samtal.
– Om det är något historien har lärt oss så är det att fienden inte kommer att försvinna för att vi menar att de inte har rätt att finnas där, vi kan inte önska bort dem. De kommer alltid att finnas där, så utmaningen är att skapa rum för den andre.
18 mars föreläser Peter Halldorf om boken på Babettes klockan 18.30.