Konstnärsparet Lena Lervik och Thomas Qvarsebo ställer ut sina skulpturer på Saab Art Gallery. Verken står mittemot varandra i rummet och kontrasterar vackert.
I snart 50 år har konstnärsparet Lena Lervik och Thomas Qvarsebo smyckat framför allt offentliga miljöer med sina skulpturer. Bland annat står Thomas Qvarsebos byst av Olof Palme i Sveriges riksdag och i Gränna står Lena Lerviks staty av polkagrisskaparen Amalia Eriksson som en symbol för staden.
"När de står sida vid sida så får man känslan av ett möte mellan maskulint och feminint. Och då menar jag inte enbart Lena Lerviks motiv, som till största delen består av kvinnor, barn och allt som oftast samspelet mellan dem. Nej, det är även materialet och känslan av mänsklig handpåläggning som kontrasterar vackert mot Thomas Qvarsebos geometriska, nästan maskinella skapelser."
Under några veckor har nu Saab Art Gallery en utställning med de båda konstnärerna, sida vid sida i galleriet på Saab-området. Thomas Qvarsebos raka, hårda och kubism-doftande skulpturer i metall speglas mot Lena Lerviks organiska och levande verk, ofta i terrakotta. När de står sida vid sida så får man känslan av ett möte mellan maskulint och feminint. Och då menar jag inte enbart Lena Lerviks motiv, som till största delen består av kvinnor, barn och allt som oftast samspelet mellan dem. Nej, det är även materialet och känslan av mänsklig handpåläggning som kontrasterar vackert mot Thomas Qvarsebos geometriska, nästan maskinella skapelser. Att de båda konstnärernas verk har varsin del av rummet förstärker denna spegling av hårt och mjukt.
En av utställningens höjdpunkter är Thomas Qvarsebos pianistskulptur "Jazz på svenska", gjord helt i corténstål. Ja, titeln på skulpturen bär alltså samma namn som Jan Johanssons klassiska jazzskiva från 1964, men det känns också som att den hör hemma i den tiden, på en jazzklubb i mitten av 1900-talet. Flygellockets ovala form bryter harmoniskt av mot den i övrigt kubistiska skulpturen.
Thomas Qvarsebos skulptur "Jazz på svenska", titeln är lånad från Jan Johanssons klassiska jazzskiva från 1964.
En annan höjdpunkt är Lena Lerviks "Maria gråtande". Ett litet barn sträcker sig upp mot sin mamma som täcker sitt ansikte med händerna för att dölja sin gråt. Jag tänker spontant på den tyska konstnären Käthe Kollwitz ofta hjärtskärande konst och etsningen "Bröd" från 1924 i synnerhet, där ett bedjande, svältande barn ser upp mot sin mor för mat. Det är dock svårt att avgöra om Lena Lerviks verk skildrar mammans utmattning eller hennes maktlöshet, men verket skär i hjärtat oavsett.
"Ett litet barn sträcker sig upp mot sin mamma som täcker sitt ansikte med händerna för att dölja sin gråt. Jag tänker spontant på den tyska konstnären Käthe Kollwitz ofta hjärtskärande konst och etsningen "Bröd" från 1924 i synnerhet, där ett bedjande, svältande barn ser upp mot sin mor för mat."
Utställningen är väl värd ett besök men du behöver vara snabb för att se den då den bara pågår till den 24 november.
Thomas Qvarsebos verk "Stor stol" och "Liten stol".