Konstnärsarv till salu

När skulptören Carin Nilson dog 1973 testamenterade hon hela sin ateljé till en god vän. Sedan dess har många av de omkring 200 skulpturerna stått i en källare. Nu säljs de på auktion.

Villa Lugnet. Huset byggdes 1882 och stod tidigare vid Stångån, nära Tinnerbäckens utflöde.

Villa Lugnet. Huset byggdes 1882 och stod tidigare vid Stångån, nära Tinnerbäckens utflöde.

Foto: Peter Jigerström

Linköping2016-05-07 06:00

Namnet Carin Nilson leder nog mångas tankar till Gamla Linköping, där hennes föräldrahem Villa Lugnet finns som museum. Hon skänkte det vita trähuset till friluftsmuseet i mitten av 1960-talet. Villan är som en tidskapsel, och visar hur ett borgerligt hem kunde se ut i början av 1900-talet.

Själv bodde Carin Nilson sedan mitten av 1920-talet i Stockholm där hon utbildade sig till konstnär. Hon var egentligen sjuksköterska, men hade länge drömt om att bli skulptör. När hon nästan var 40 vred hon sig loss från pappans ogillande och satsade på konsten. (Han motsatte sig främst bristen på trygghet. En sjuksköterskas lön var liten men stadig.)

Carin Nilson lyckades skaffa sig en lägenhet/ateljé på Sveavägen 68, och tog lektioner för bland andra Carl Milles och fransmannen Antoine Bourdelle. Hon bodde i huset på Sveavägen fram till sin död. På foton syns hur skulpturerna trängs om utrymmet under takvåningens snedtak.

Hos auktionsfirman Gomér & Andersson i Linköping står nu mängder av kartonger med Carin Nilsons verk. Eftersom hon inte hade egna barn testamenterades allt i hennes lägenhet till en god vän i Karlshamn. Där har det funnits sedan dess, mycket i källaren. Efter att arvtagaren dog förra året, har släktingarna bestämt sig för att sälja sakerna.

Att Gomér & Andersson får in ett helt konstnärsarv hör inte till vanligheterna.

– Det är helt unikt. Något kan ha försvunnit på vägen, men det är ett så gott som komplett hem, säger Robin Holmström, platsansvarig på auktionshuset.

En våning upp visar man ett första urval av Carin Nilsons möbler, målningar och skulpturer. Hon arbetade ofta i gips och här finns såväl småskulpturer med gymnastiska kvinnor (helt i linje med 30-taletssundhetsideal), som byster av kända och mer okända personligheter. Intill författaren Voltaire och Etiopiens kejsare Haile Selassie står porträtt av konstnärens föräldrar, Sigfrid och Hanna. Carin Nilsons intresseför andlighet syns i flera skulpturer med kristna motiv.

I lådorna med efterlämnade saker finns också material som berättar om hennes liv.

– Det här var inlåst i en chiffonjé, säger Robin Holmström och plockar upp ordrar, fakturor, kvitton och andra dokument ur en kartong.

Jag fastnar för abonnemangskortet från Stockholmsutställningen 1930. Då hade Carin Nilson ganska nyligen bestämt sig för att försöka bli skulptör. På baksidan sitter hennes foto.

– Östergötlands musuem är jätteintresserat, men än så länge har inte släktingarna gett klartecken för att det ska skänkas dit. Det finns mycket mer kvar i Karlshamn, säger Robin Holmström.

Carin Nilson (1884–1973)

Skulptör från Linköping.

Dotter till fanjunkaren Sigfrid Nilson (1858–1936) och hans hustru Hanna (1859–1936).

Förutom i Sverige hade hon även utställningar i utlandet. Representerad: Östergötlands museum, Akademiska sjukhuset i Uppsala, Normlösa kyrka.

Skänkte föräldrahemmet till Gamla Linköping med villkoret att hon fick fort­sätta använda det, och att det skulle bli museum efter hennes död. Sjukdom gjorde att hon aldrig kunde bo i huset på sin nya plats.

Källor: Skriften ”Carin Nilson” av Gunnar Ennerberg, Kulturarv Östergötland.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!