Traditionsenligt samlas personal och biblioteksbesökare i bokhallen för att tillsammans lyssna på radioutsändningen från Svenska Akademien i högtalarna.
– Det känns lite festligt och är alltid lika spännande, säger bibliotekarien Kerstin Ryd.
När ovissheten bryts går glädjen över valet inte att ta miste på. Brita Lodén höjer till och med armarna i en segergest.
– Jag trodde verkligen på henne, jublar hon och förklarar att Alice Munro är mästare på att framkalla starka känslor.
– Varje novell berör som en hel roman. Man ska läsa henne långsamt och verkligen ta in det hon skriver.
Kerstin Ryd och kollegan Kristina Lundvall välkomnar både valet av pristagare och det faktum att det blev en kvinna.
– Alice Munros böcker läses och lånas hela tiden. Vi har redan lång kö till hennes senaste bok, även utan Nobelpris, berättar de.
Nu återstår bara att se om det finns några Munro-böcker kvar i bibliotekshyllorna... Ingen alls i svensk översättning visar det sig. Men besökaren Zandra Erikshed lyckas få tag i en på originalspråk – "Too much happiness".
– Jag ska hem och läsa direkt, utbrister hon nöjt.
Hon är medlem i litteratursällskapet af Bjärka Säby, som varje år läser den nyblivne Nobelspristaren och dessutom har en egen Nobelfest 10 december.
– Det brukar vara väldigt högtidligt, berättar Zandra Erikshed och avslöjar att hon faktisk inte läste Mo Yan i fjol.
– Därför är det extra kul att det nu blev en författare som är lättillgänglig och som många känner till.
Vi lämnar biblioteket och slinker in på Akademibokhandeln på Storgatan. I kassakön står redan pensionerade barnläkaren Anders Häger med tre titlar av Alice Munro.
– De är till till min läsgalna fru, berättar han.
Han satt i bilen och hörde på radion när årets Nobelpristagare tillkännagavs och ringde direkt till hustrun Märta Häger som bad honom åka till bokhandeln och köpa de Munro-böcker som fanns.
– Själv läser jag gärna deckare och en hel del på franska. Men jag ska absolut läsa de här novellsamlingarna också, men min fru får välja först.