Jeanette saknar kĂ€nsel i hĂ€nderna – mĂ„lar tavlor Ă€ndĂ„

NÀr Jeanette Forss fick de första fÀrgburkarna av sina vÀnner tÀnkte hon "Vad ska jag göra med dem?". Sedan hon drabbades av nervsjukdomen MS fungerar inte hÀnderna som de ska. Nu mÄlar hon med vÀnsterhanden och anpassar tavlorna efter hÀndernas darrningar.

Skapandet Àr bra för sjÀlvförtroendet menar Jeanette. "Jag borde egentligen inte kunna göra det" sÀger hon.

Skapandet Àr bra för sjÀlvförtroendet menar Jeanette. "Jag borde egentligen inte kunna göra det" sÀger hon.

Foto: Lovisa Åslund

Linköping2023-07-25 05:00

Inne i Jeanette Forss lĂ€genhet Ă€r varenda vĂ€gg fylld av tavlor som hon sjĂ€lv har skapat. 

– Det Ă€r nog konst överallt förutom pĂ„ toaletten. Hela mitt hem Ă€r som ett galleri, sĂ€ger hon. 

Men att hon skulle kunna mĂ„la Ă€r inte nĂ„got som alltid varit sjĂ€lvklart för henne. NĂ€r Jeanette var 21 Ă„r gammal fick hon diagnosen MS. Hon bodde i Åre och Ă„kte mycket skidor nĂ€r hon kĂ€nde att det stack i fingrarna nĂ€r hon böjde pĂ„ nacken. Först trodde hon att det rörde sig om en nervskada hon fĂ„tt i samband med att hon ramlat i backen. Men efter lĂ€karbesök och ryggmĂ€rgsprover stod det klart att hon drabbats av en kronisk sjukdom.

undefined
Jeanette fick MS-diagnosen nÀr hon var 21 Är gammal. Innan dess brukade hon teckna, men nÀr hÀnderna blev för skakiga blev hon tvungen att lÀgga av. Nu har hon hittat ett sÀtt att mÄla trots sjukdomen.

Sedan dess har hon successivt tappat kĂ€nseln i hĂ€nder och fingrar och sedan tio Ă„r tillbaka sitter hon i rullstol. 

Innan sjukdomen brukade Jeanette teckna, men nĂ€r hĂ€nderna började darra för mycket tvingades hon att lĂ€gga av. Det var nĂ„gra vĂ€nner som för tvĂ„ Ă„r sedan gav henne de första fĂ€rgburkarna.  

– Jag tĂ€nkte ’Vad ska jag göra med dem? Det blir ju bara kladdigt’. Men sĂ„ testade jag och det gick ju bra, sĂ€ger hon. 

undefined
Skapandet Àr bra för sjÀlvförtroendet menar Jeanette. "Jag borde egentligen inte kunna göra det" sÀger hon.

Egentligen Ă€r Jeanette högerhĂ€nt, men eftersom högerhanden Ă€r mest drabbad av sjukdomen fĂ„r hon mĂ„la med vĂ€nster hand. I vĂ€nsterhanden Ă€r kĂ€nseln ocksĂ„ nedsatt och hon kĂ€nner inte penseln nĂ€r hon hĂ„ller i den. 

– Det kĂ€nns bra att mĂ„la eftersom jag egentligen inte borde kunna göra det. Det Ă€r bra för sjĂ€lvförtroendet, sĂ€ger hon. 

undefined
Jeanette Àr troende och mÄlar gÀrna tavlor med religiösa motiv. "I och med den tro jag har sÄ tror jag att jag fÄr mycket stöd uppifrÄn." sÀger hon.

I hennes skapande blir sjukdomen en kreativ begrĂ€nsning. 

– I och med att handen skakar kan det bli sĂ„ att ett streck gĂ„r helt fel och dĂ„ fĂ„r man tĂ€nka om. Ja, men dĂ„ gör vi en blomma dĂ€r i stĂ€llet. Man fĂ„r vara snabbtĂ€nkt och kreativ. Jag mĂ„lar inga kopior.

undefined
"Jag mÄr vÀldigt bra av att mÄla. Det Àr bra för hjÀrnan, man fÄr koncentrera sig, fokusera Det Àr sÄ mycket med celler och grejer som pÄverkas. Jag ser det som trÀning bara att hÄlla i penseln. Allt jag gör blir trÀning. " sÀger Jeanette.

Jeanette berĂ€ttar att hon har börjat se pĂ„ omgivningarna pĂ„ ett annat sĂ€tt sedan hon började mĂ„la. 

– Jag mĂ€rkte att jag började se pĂ„ moln pĂ„ ett annat sĂ€tt. Plötsligt la jag mĂ€rke till former och fĂ€rger som jag inte sett innan. 

MĂ„landet har ocksĂ„ blivit en meningsfull sysselsĂ€ttning för Jeanette som Ă€r sjukpensionĂ€r. 

undefined
Jeanette Àr sjukpensionÀr och konsten som sin sysselsÀttning. "Jag brukar sÀga att jag inte har tid att jobba, jag har lite trÀning och sÄ mÄlar jag sÄ jag har inte tid"

– Det Ă€r skönt att kunna sĂ€ga till folk ’jag har inte tid, jag ska mĂ„la’.  

PĂ„ det stora hela menar Jeanette att man vĂ€njer sig och anpassar sig. 

– Man lĂ€r sig. Folk sĂ€ger att de tycker att jag Ă€r sĂ„ duktig och att om de skulle fĂ„tt beskedet skulle de tycka att hela livet var hemskt. Men man kan sĂ„ mycket mer Ă€n man tror att man kan. 

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!