Inga Loarp föddes 1921 och levde till 2016. I det inre rummet på Galleri Sander i Linköping kan man just nu se några exempel på vad hon skapade: landskap i akvarell och olja, vita gipsskulpturer och grafik.
Eva Loarp, dotter till konstnären, råkar vara på plats när Corren tittar in och guidar bland sin mors verk. Vi fastnar framför en vinterbild från 1950-talet gjord i torrpastell: en vy från familjens lägenhet på Kettilsgatan i Vasastaden med snötäckta trottoarer och skymningsljus.
– Här brukade jag stå och vänta på att min pappa skulle komma hem från arbetet. Mamma stod i köket och lagade mat, och så sade hon åt mig att stå här och hålla utkik. Det var förstås för att hon därmed blev av med mig i köket, det förstås jag nu. Och jag fick en uppgift, berättar Eva Loarp.
Inga Loarp visade tidigt prov på sin talang, och gick i lära hos konstnärerna Leoo Verde och Rolf Trolle i Linköping. Hon bildade familj och länge var skapandet en bisyssla. Så småningom började hon skulptera, och 1978 antogs två reliefer hon gjort till Liljevalchs vårsalong.
– Då blev hon verkligen taggad att fortsätta, berättar Eva Loarp.
Inga Loarp undervisade i keramik i bildningsförbund och på Lunnevad, och ställde ut tillsammans med andra kvinnliga konstnärer. Men efter en negativ recension i Corren 1998 förlorade hon sin skaparlust.
– Det var som att luften gick ur henne, säger Eva Loarp, som nu infriar ett löfte till sin mor om en retrospektiv utställning.