I slutet på juni släpptes hennes bok Järtecken, vilken är en studie av Joen Petri Klints handskrift från 1500-talet. Klints handskrift handlar om hur människor såg på kometer, norrsken och andra märkligheter, så kallade järtecken.
Sedan barnsben har Sofia Gustafsson varit intresserad av historia. Redan under mellanstadiet upptäckte hon hur fascinerande det var med Vasatiden. Men det var först när hon började jobba som guide i Vadstena för omkring 20 år sedan som hon insåg att det var medeltidsforskning hon ville ägna sig åt. Vad fick henne då att bli historiker?
– Att ta reda på något som ingen annan vet eller att få nya svar på frågor som ställts i tidigare forskning, svarar hon.
Idén om att analysera järtecken väcktes när hon hittade den handskrivna boken på Stiftsbiblioteket i Linköping för omkring tio år sedan. Hon valde att ta saken i egna händer eftersom det fanns lite forskning om hur människor betraktade naturfenomen i Sverige i äldre tid.
– Det är fascinerande hur de för 400 år sedan tänkte kring saker som inte gick att förklara. Därför har jag satt in boken i sin kontext och jämfört den med andra källor, säger hon.
Arbetet var tänkt som ett projekt vid sidan av hennes övriga forskning kring medeltiden. Eftersom boken var svårläst och bladen bundna i fel ordning var hon tvungen att transkribera och ordna den innan analysarbetet kunde börja. Därmed blev projektet mer omfattande än vad hon var förberedd på och drog ut på tiden.
Förutom att forska arbetar Sofia Gustafsson som universitetslektor vid Linköpings Universitet. Den tid som blir över spenderar hon tillsammans med sin familj.
– Utöver detta blir det inte så mycket fritid. Men ett stort intresse jag har nu är att få upp tavlorna på väggen, säger hon och skrattar.
Hon har nyligen flyttat in i en radhuslänga i Lambohov. Bokhyllan med glasdörrarna har dock hunnit fyllas.
Sofia Gustafsson berättar att det känns lite vemodigt att arbetet med Järtecken har avslutats, men hänger inte läpp för det. Hon har annan medeltidshistoria att grotta ned sig i. Bland annat hur handeln och stadslagar har sett ut.
– Just nu håller jag på och jämför svenska stadslagar under 1300-1400-talet med tyska, danska och engelska. Jag vill också börja forska om hur man i utlandet uppfattade Sverige på 1500-talet. Sedan ska jag omarbeta min avhandling från 2006 och ge ut den på engelska, säger hon.