Linköpingskillarna bakom den svenska hiphopen

Så var det det där knepiga ordet ”gangsterrap”. Ska man kalla musikgenren för det? Eller väcker det fel konnotationer? Ska man kalla det verklighetsrap som vissa artister föreslår? Eller svensk hiphop bara? Musikproducenterna Tiam Dadgar och William Fredriksson som har varit med och byggt upp den svenska hiphopen vill själva kalla sin musik för just hiphop eller rap.  

– I början var det verkligen gangsterrap. Det var gangsters som gjorde musik. Idag har det blivit så mainstream, så det som släpps nu kallar jag bara rap, säger Tiam. 

– Och ordet ”gangsterrap” har fått en så negativ klang. Jag vill inte alls förknippas med den genren, säger producentkollegan William. 

Under namnet TMA har de gjort musik åt de största rapparna i Sverige. Bland annat gjorde de instrumentalen till "ortens nationalsång", det vill säga Yasins låt "Trakten min".

Foto: Lovisa Åslund

Tiam och William har under namnet TMA gjort låtar åt artister som Yasin, Kartellen och JB (tidigare känd som Jaffar byn). William har också en egen artistkarriär under namnet Willow, där han både skriver låttexterna, sjunger och producerar. Den kanske främsta meriten är att de skapade Yasins genombrottslåt ”Trakten min”, en låt som kommit att kallas ortens nationalsång. 

Tiam och William har utvecklat den svenska hiphopen nästan ända från start. I tio år har de varit aktiva som musikproducenter och stått för de instrumentella delarna av låtarna. 

– Vi var med och byggde upp den svenska hiphopen, säger Tiam. 

Låtarna som de har gjort har toppat Spotifylistorna och blivit klassiker för en hel generation. Samtidigt har flera av artisterna som de har jobbat med varit ämne för livade debatter. Men vi börjar med att backa bandet. Hur började egentligen de två Linköpingskillarna göra musik åt de stora Stockholmsrapparna?

– Det började på Lambohovs fritidsgård. Wille var 13 år och jag var 15 när vi började göra musik. Det blev den största hobbyn under hela tonåren, säger Tiam. 

– Vi växte upp under andra vågen av svensk hiphop, när Kartellen och Labyrinth precis började. Vi var små kids och man vart ju kär. Det var punken för oss, säger William.

När William var 18 år släppte han en låt på samma musikbolag som den då hetaste rapgruppen Kartellen. En av Kartellens frontfigurer, Sebbe Staxx, eller Sebastian Stakset som han egentligen heter, hörde TMA:s musik och tog kontakt med dem. Så efter ett tag fick de göra en singel tillsammans med Sebbe Staxx och det var då karriärerna tog fart.  

William och Tiam tillsammans med Sebastian Stakset från Kartellen efter att de gästat TV4:s Nyhetsmorgon 2017. Sebastian har suttit i fängelse men har nu han brutit med det kriminella livet och ägnar sig åt kyrkan och en ny artiststil.

Foto: Privat

Sedan dess har de sett hiphopgenren utvecklas i olika riktningar. Tekniskt menar de att utvecklingen varit positiv. Produktionerna har blivit mer seriösa med riktiga studios och låtarna har blivit svängigare och mer melodivänliga. Men samtidigt menar de att det finns problem i delar av branschen. 

"Det har blivit lite för rått" säger William angående vissa av låtarna som släpps i genren idag. Själva vill de nu satsa på mer hoppingivande musik och på att ge tillbaka till ungdomarna.

Foto: Lovisa Åslund

– Genren har blivit jävligt hård tycker jag. Det har blivit lite för rått. Det är för mycket kriminalitet och mord. Folk säger öppet i refrängerna att de gillar att skjuta. Det är jävligt sjuka texter som 13-åringarna lyssnar på, säger William. 

För Tiam handlar problemet om brist på autenticitet. Han har inga problem med att låttexter beskriver kriminalitet, så länge som det är genuint. Han menar att förut skrevs låttexterna av människor som själva upplevt våld och kriminalitet, medan det i dag snarare handlar om att bygga upp en persona. 

– Det är inte riktigt ärligt det folk gör, så resultatet blir ofta ganska substanslöst. De som har varit där på riktigt glorifierar det inte utan de är rädda för det. Den som har levt ett så mörkt liv vill inte att någon annan ska uppleva det. Där märker man vilka som är på riktigt och vilka som inte är det, säger han.

Producentduon berättar att de nu vill jobba på mer hoppingivande musik och att de satsar mycket på Williams egen artistkarriär som Willow.  

– Det är mer poppig musik och mycket trevligare, det är det vi går efter idag. Det är ett mycket trevligare budskap. Vi vill vara positiva, men ändå ärliga, säger Tiam. 

Tiam och William har gjort låtar åt flera kontroversiella artister som har suttit i fängelse för grova brott. Producenterna tycker att det är ganska okomplicerat: de är musikproducenter och sysslar med musik, ingenting annat. 

"Vi har varit i studion med de absolut värsta. Det är ändå människor som vi som bara har fötts på ett annat ställe och där miljön har pressat dem till en annan situation" säger Tiam.

Foto: Lovisa Åslund

– För mig handlar det om konst och musik. Jag behöver inte hålla med om exakt vad som sägs i låten, på samma sätt som jag inte alltid behöver hålla med mina kollegor, säger William. 

– Vi har varit i studion med de absolut värsta. Det är ändå människor som vi som bara har fötts på ett annat ställe och där miljön har pressat dem till en annan situation, säger Tiam. 

Men det händer ändå ofta att producentduon tackar nej till att samarbeta med artister. Tiam berättar att han har en tydlig regel: Det måste vara genuint. 

– Jag gör musik som är genuin. Så länge det är genuint så är det lugnt. Sanningen är inte jättefin, den kan vara rå och tuff. Så länge vi inte uppmuntrar till något som inte stämmer eller till något negativt, så ska vi ändå kunna återberätta det som händer. I slutet av dagen är det samhället som producerar maskinen, säger Tiam. 

Tiam och William flyttade till Stockholm för några år sedan, men i vintras flyttade de tillbaka hem till Linköping. Att göra hiphop från Linköpingsslätten är inga problem menar de – det mesta kan göras på distans och det nyvunna lugnet har gett dem en nytändning i skapandet. 

Nu har de flera projekt på gång för att få fler ungdomar i Linköping att syssla med musik. Till hösten ska de hålla i olika musikproduktionskurser och de har samarbeten på gång med bland annat Linköpings kulturhus Arbis och med studieförbundet Sensus. 

– När vi var kids var det noll konkurrens, det var bara vi som körde. På gott och ont. Jag hade önskat att det var mer liv idag just för ungdomarnas skull, med tanke på hur mycket det gav oss. Musiken är en fin passion att ha, säger William. 

– Vi vill göra små program där utsatta ungdomar får komma ifrån sina förorter och börja jobba med musik, konst och film och hitta kreativa lösningar på problem. Vi är alla människor, vi är likadana, vi föds bara på olika ställen. Vi vill hjälpa till med att trassla ur folk ur deras situationer och miljöer, säger Tiam. 

Tiam och William säger att de aldrig varit så aktiva som de är just nu. Utöver musikkurserna har de flera singlar på gång med såväl Sebastian Stakset som JB. William ska också släppa fler egna låtar under namnet Willow.