Östgötateaterns chef Nils Poletti fick motta ett purjolökskonstverk designat av Göran Littorin. Priset delades ut av konsthallschefen Lars-Ove Östensson.
Sven Lyra var en sorts levande konstinstallation i Linköping, iförd kaftan och basker frekventerade han stadens kulturliv och, vid särskilt framstående bedrifter, delade han ut purjolökar som hedersbetygelser. Sven Lyra dog år 2000 men sedan 2016 delar Linköpings kommun ut Lyrapriset, bestående av en konstnärligt utförd purjolök. Priset delas ut för att "uppmuntra kulturutövare som verkar i Sven Lyras anda, samt påvisa betydelsen och nödvändigheten av fri kultur".
Nils Poletti, som är teaterchef på Östgötateatern, tilldelades årets pris "för kompromisslösheten i hans konstnärliga övertygelse" och fick årets purjolök, en tavla designad av Göran Littorin föreställande en purjolök i ett vattenglas.
Sportfråga: hur känns det?
– Jättekul. Jag visste inte att det här priset fanns faktiskt, men har förstås kollat upp det och läst på. Det är verkligen ett fint pris. Det är sällan teaterchefer får priser.
Varför är det så?
– Tja, kanske har man hållningen att vi redan har en privilegierad position och att det borde ges till andra som behöver lyftas. Eller så är det för att vi inte ses som kulturutövare eftersom att en teaterchef inte alltid skapar utan snarare är administratör som ger möjligheter till andra konstnärer.
Nils Poletti är ursprungligen från Stockholm och på stockholmsslang är purjolök, eller snarare ordet purjo, ett skällsord.
– Om man är purjo så är man malplacerad, vilse eller lite konstig. Jag hade en teori om att herr Lyra trollade konstvärlden, att folk trodde att det var en komplimang men att han egentligen sa att de var en jävla purjo, säger Nils Poletti med ett leende.
Så du är en jävla purjo nu?
– Ja, jag känner mig som en purjo faktiskt. Och nu har jag en tavla som påminner mig om att jag är en purjo också.
Var kommer tavlan hänga?
– Den hamnar nog i min lägenhet i Norrköping, på en hedersplats vid frukostbordet, som en påminnelse om att jag är dödlig.
Vad betyder det här priset för din och Östgötateaterns verksamhet?
– Det är en bekräftelse på att vi det här året lyckats vara i samtiden och att vi lyckats prata om saker som är viktiga. Att vi har varit breda, vassa, politiska och samtida i en kombination som är kul. Det betyder också att den konstnärliga inriktningen som jag velat att Östgötateatern ska ha nu i sex år börjat ge resultat. Vi säljer väldigt bra och teatern syns på ett helt annat sätt i branschen och i Sverige nu.
Bodil "Bulle" Davidsson, Fredrik Strage, Lydia Halldorf, Mahsa Malek Marzban, Björn Rallare och Nils Poletti på plats för att ta emot Linköpings kommuns kuturpriser 2024.
Men det var inte bara Lyrapriset som delades ut under torsdagen. Filmaren Björn Rallare, Galleri Vreta Klosters Bodil "Bulle" Davidsson och kulturjournalisten Fredrik Strage prisades med kommunens honnörstipendium, som delas ut som en "uppskattning till personer som utfört en mångårig kulturverksamhet i Linköping". Dessutom fick Lydia Halldorf på Babettes Kafferi och författaren Mahsa Malek Marzban kommunens kulturstipendium, som går till personer som "utfört förtjänstfull insats inom vetenskap, litteratur, konst, musik, teater, journalistik eller folkbildning".
– Jag var prao på Fastighetskontoret i Linköping när jag gick i åttan. Min handledare sa att jag inte var “kommunalt anpassad”. Men att få det här honnörsstipendiet är ett tecken på att jag äntligen blivit det. Det är nåt som verkligen är bra, för att citera Winnerbäck, sa Fredrik Strage i samband med utdelningen.
"Jag var prao på Fastighetskontoret i Linköping när jag gick i åttan. Min handledare sa att jag inte var “kommunalt anpassad”. Men att få det här honnörsstipendiet är ett tecken på att jag äntligen blivit det. Det är nåt som verkligen är bra, för att citera Winnerbäck, sa Fredrik Strage i samband med utdelningen."