Nu kommer bilderna ut i boken "... ett svunnet arbetsliv". På tisdag är det också vernissage på Östergötlands museum där Ingemar Göransson gjort två ljudsatta bildspel.
Det var vid en vårröjning i förrådet hemma i Linghem som Ingemar Göransson hittade en pärm med sina gamla negativ från åren som lastbilschaufför på Linköpings express & ordercentral. Han jobbade där i drygt tio år från 1973. Bilderna är tagna 1977 till och med 1980 och den stora riksomfattande lockouten.
Arbetarunge– Jag var intresserad av foto redan som liten grabb då jag sprang runt med morsans Instamatic, berättar Ingemar som drömde om att bli journalist eller författare.
Då vågade han inte, läs- och skrivsvårigheter och "arbetarunge"-identiteten höll honom tillbaka. Istället utbildade han sig till yrkeschaufför efter några år på Volvo i Göteborg.
– Jag fick jobb på Linköpings express & ordercentral direkt, det var Sveriges största entreprenadåkeri med 130 lastbilar och ett 100-tal chaufförer. Vi körde grus, betong och annat, bara inom Linköpings kommun, det var lag på det då, entreprenadåkerierna fick bara köra inom sina stationsorter.
Kameran i lastbilen– Jag hade kameran med mig i lastbilen, men då fotade jag bara för att det var kul, jag hade ingen särskild tanke på vad bilderna skulle vara till.
Arbetsmiljön var dålig, säger Ingemar, med gamla fordon och avgaser i garaget. Nästan alla chaufförer rökte, en del fick spritproblem, många var ungkarlar. De flesta i boken är döda i dag.
– Det var en extremt manlig arbetsmiljö, säger Ingemar, den enda kvinnan var Vera som räknade ut våra löner. Det var så speciellt med denna samling av original, alla hade öknamn, flera vet jag inte ens vad det heter på riktigt. Klimatet var ganska rått, hade man kört sönder något eller gjort en tavla, då fick man höra det.
Kamratskap– Men det fanns en ärlighet och ett kamratskap, vi jobbade alla under samma dåliga villkor och det svetsade oss samman. Jag jobbar tio gånger hellre på en sådan arbetsplats än på LO, där jag jobbade sen.
Linköpings express & ordercentral köptes så småningom upp och försvann som företag efter att grundaren Yngve Lundell gått bort. Boken ges ut på Ingemar Göranssons eget förlag Ord & kultur och han har fått 25 000 av Westman-Wernerska stiftelsen för att bekosta tryckningen.
Utställningen på Östergötlands museum invigs tisdag 15/1 kl 18.30 av Transportarbetareförbundets ordförande Lars Lindgren.