Böckerna "Fröjdelekar", "Bödlar" och "Missdådare" har Annika skrivit som ett resultat av forskningen.
Årets Skoglundspris går till Annika Sandén. Utöver äran så får hon även en prissumma på 100 000 kronor.
– Det är jätteroligt att ha fått priset. Det känns oerhört hedrande. Det är mycket pengar och en stor jättefin inramning, säger Annika.
Hon arbetar som författare och docent i historia och bor i Linköping. Det är hennes forskning om vanliga människors livsöden i Sverige på 1600-talet som lett fram till priset.
En fråga som hon ställt sig är hur hon själv och hennes familjs liv hade kunnat se ut för 400 år sedan. De flesta brukade jorden på den tiden, så hon antar att hennes familj också hade gjort det.
– Den jordbrukande allmogen bestod av många olika sorters bönder kan man säga. Alla var inte stöpta i en form och vissa hade det bättre ställt än andra, kanske till och med ägde sin jord eller så. Jag hoppas att vi hade klarat oss och att vi hade haft turen att inte drabbas av sjukdomar. Barnadödligheten var hög då.
Men allt var inte hårt arbete och sjukdomar. Annika berättar att man ofta hade gemensamma fester inom sin församling. Så fort någon förlovades, gifte sig eller fick barn så vankades det festligheter för hela byn. Det tror hon är en skillnad från hur man lever i dag. På den tiden var man nära sammanbundna med hela församlingen man levde i. Man hade nytta och glädje av varandra.
För att ta reda på människors liv har Annika bland annat använt sig av gamla domstolsprotokoll. Där kommer vittnen, målsägande och brottsling till tals och som historiker kan man hitta mycket intressant där. I ett protokoll hittade hon pojken Anders. Han döms för att ha stulit ett tyg med pärlor från Linköpings domkyrka.
– Det visar sig att hans pappa är borgare i stan och har möjlighet att dra i lite trådar verkar det som. För att han klarar sig undan dödsdomen som man döms för. Han säger till sin pappa att han aldrig ska göra något liknande igen.
Och det verkar som att Anders höll sitt löfte. För 10 år senare dyker han upp som organist i domkyrkan och måste ha förlåtits. Senare reser han runt och bygger orglar på flera ställen i Sverige. Han är till och med i Uppsala och bygger en orgel. Men där ställer han till det för sig igen.
– Han inleder en affär med dottern till Borgmästaren som han bor hos. Han har en speciell historia den här Anders, som kan berätta mycket för oss om hur det såg ut då.