Hjärtat i Folkmusikfestivalen har alltid varit studentspelmanslags-VM, som av arrangörerna beskrivs som ”en lekfull tävling med massor av musikaliska hyss och höjdpunkter”.
Horder av musikanter från olika läroställen kommer till Linköping för att utkämpa VM i spelmanslag för studenter. Det har under året blivit en brokig blandning av instrument men hela tiden i folkmusikaliska kläder.
Den tålmodiga juryn, Stefan Öberg, Katerine Szabo samt Kitte Bahrén, höll ut under den långa tillställningen, kanske tack vare alla mutor som man av tradition ger domarna.
Det blev slutligen östgötsk seger genom LunneFolk från Lunnevads folkhögskola.
Folkmusikfestivalen ägde rum på Pitchers och Kollektivet (före detta Nationernas hus) mitt i centrala Linköping.
Fem scener varav flera med dansgolv.
En av grupperna som stack ut från mängden var trion” Norr om Stockholm”. Tre kvinnor som vill vända på begreppet ”spelman”.
– Det finns massor av kvinnor som varit spelmän och skrivit låtar, sade Alva Granström som tillsammans med Magdalena Eriksson och Stina Brandin utgör ”Norr om Stockholm”.
– Det spelas nästan alltid musik efter någon gubbe och det vill vi ändra på, fortsätter hon.
Så från den lilla scenen på puben Pitchers strömmade polskor av alla de slag, alla med kvinnliga förtecken.
Folkmusikfestivalen präglades också av internationell folkmusik.
Att Old Timey, amerikansk folkmusik från 20-talet och modern till rock'n'roll, skulle packa Pitchers till sista plats trodde inte någon. Six string YADA gjorde sitt första framträdande i Linköping.
Banjo, cello, gitarr och förstås en fiol med drag på mycket dubbelsträng, fick åhörarna att jubla.
Lördagens absoluta toppnummer som fyllde Forumteatern till sista plats blev inte oväntat Västanå teater.
Hanna Kulle, Adriana Sarvin och Margit Myhr gestaltade Selma Lagerlöfs sagor med hjälp av hardingfela, langeleik (norsk cittra) och harpa. Publiken satt så tyst att man kunde höra en knappnål falla på salongens mjuka mattor.
Tröttast av alla klockan två, natten mot söndagen var festivalgeneralen Johan Trolin.
– Om folk kunde förstå vilket jättejobb det här är. Utan alla frivilliga funktionärer skulle vi inte klara det.
Men nu lägger han av.
– Jag hoppas verkligen att någon kan ta vid.
I framtiden önskar han på ett mer utvecklat samarbete med Linköpings universitet, eftersom många av de unga som kommer är tänkbara studenter, samt lokaler med bättre konsertmöjligheter exempelvis Konsert & kongress.
