Att sälja sin konst på sociala medier och låta galleriet bli en öppen mötesplats? Om det och mycket annat pratar konstnärerna Linda Pettersson och Elin Palmgren, just nu aktuella med en utställning tillsammans med tjugo andra konstnärer.
Linda Pettersson hade precis startat Galleri P på Elsa Brändströms gata men ville gärna hitta någon likasinnad att dela sin verksamhet med.
– Vi följde varandra på Instagram, snackade lite och gillade varandras konst, säger Linda.
– Ja, vi behövde bolla idéer och tankar med varandra. Konstbranschen är lite ”stängd” på så vis. Man pratar sällan om det praktiska som prissättning, leveranser och sådant, inflikar Elin.
Inte minst är konstvärlden utformad på ett sätt som noga skiktar sina utövare i två fack – utbildade och autodidakta. Men förvånansvärt många av våra framstående konstnärer genom tiderna är faktiskt självlärda. Att kunna försörja sig helt på den egna konsten är få förunnat. Det gäller för alla, även dem som genomgått konstskolor. Vägen dit går via ordinarie jobb och att hinna måla på deltid.
Har ni några råd att ge unga personer med konstnärsdrömmar?
– Det behöver inte vara en nackdel att sakna konstutbildning. Tvärtom ibland, säger Linda.
– Ja, man kan ha ett häftigt uttryck ändå. Ibland tycker jag man kan se att de som har utbildning utvecklas åt samma håll och det finns en rädsla för att pröva något nytt. Det här fria hämmas lite, förklarar Elin.
– Tyvärr stängs man ute för man saknar papper på utbildning. Här missar man många duktiga konstnärer. Det är tråkigt, enas de båda om.
Entreprenörskap och ett rejält ”driv” har de gemensamt. Efter bara några månader var samarbetet i gång. Målet är ett öppet galleri som också kan bli en ateljé att arbeta och hålla kurser i.
– Vi vill att Galleri P ska bli en plats att träffas på. Inte svårare än så, förklarar Linda och slår ut med armarna i en självklar gest.
Både Elin och Linda säljer på den svenska och internationella marknaden. Linda började måla för två år sedan, av en slump.
– Jag ville ha en viss sorts tavla på en plats hemma, men hittade ingen och tänkte att jag får väl måla den själv. Plötsligt visste jag vad jag ville göra i livet.
Först kom tankarna på en egen studio, men snart förverkligades drömmen om ett galleri. Försäljningen sker fortfarande till stor del på Instagram. Det har hon gemensamt med Elin som helt enkelt upptäcktes på Instagram av prestigefyllda brittiska Vogue, Vanity Fair och House & Garden. Här kan man läsa om Elin Palmgrens ”skira och himmelsliknande målningar som ger ett lugnt och stilla uttryck i alla hem. ”
– Jag kombinerar konstnärskapet med min passion för skandinavisk inredning. Mina verk används av inredningsarkitekter i tidningar och liknande.
Idag blir det mest abstrakt måleri med strävan efter lugn och harmoni, men Elin startade med blyertsteckningar där hon blandar fotorealism med surrealistiska inslag och detaljer.
Under helgens vernissage på Galleri P samsas nu Elin och Linda med tjugo andra konstnärer. Nathalie Tsikritea och Marie Refvensköld är på plats med några akvareller. Nathalies ”Light up your day”, en älg med belysning i kronan har humoristiska undertoner men bakom detaljrikedomen skymtar allvar. Motiven är ofta utrotningshotade djur som manar till eftertanke om livets skörhet.
Marie arbetar som psykoterapeut till vardags och kopplar av med sitt måleri, ofta med intryck från trakten runt Skedevi.
David Forslunds ”Berörd” och ”Inre” handlar om återblickar och känslor av möten med olika människor som nalkas honom i minnen och drömmar. I unga år gick han på konstskola på Tasmanien i Australien.
Tranåsbon Maria Axelsson följde Elin på Instagram. Idag ställer hon ut ”Ryggtavla”, ett digitalt verk som ritats på iPad med penna.
– Tidigare jobbade jag i blyerts och kol, men när jag började pendla till jobbet övergick jag till digitalt.
Vad är konst? En medveten tanke bakom verket, annars är det bara dekoration? Inte alltid. Ett unikt uttryck till skillnad från hantverkets flerfaldigande? Inte bara. Frågan är omöjlig att besvara. Törs vi enas om att tolkningen av ett verk föds i betraktarens öga? Nej, inte ens det.
– Min tavla heter ”Blueberry”. Jag skulle måla ett vattenfall men det såg mer ut som krossade blåbär, så det fick bli så”, avslutar Miramarie Stenberg, 8 år och dagens yngsta utställare.