Albin Fronczak var med och startade Jazz-spelningarna "Jazz i Lambohov" som hölls i Lambohovskyrkan.
– Så mycket folk som jag har träffat som har hjälpt mig på vägen. Det är nästan en saga.
Albin Fronczak sitter i sitt kontor i Lambohovskyrkan. På golvet står lådor fyllda med gamla noter. Den 16 juni gick Albin i pension efter 22 år i Lambohov. Han har varit östgöte i 40 år men som namnet kanske skvallrar om är han född i Polen.
Albin var sex år när han började spela orgel. Fötterna nådde inte ned till pedalerna och fingrarna nådde inte alla tangenter. Han brukade betala två kompisar för att trampa i gång tramporgeln i kyrkan i polska Pommern.
– När orgeln spelades riktades mitt fokus dit, på något sätt så fängslade orgelljudet mig.
Albin berättar att hans mammas ambition var att han skulle bli präst och pappas att han skulle bli läkare.
– Men jag visste själv vad jag skulle bli. Det är musiken som gäller, säger Albin.
I 40 års tid har han arbetat i Svenska kyrkan. Det började med ett vikariat under två månader i Sundsvall.
– Det värsta var begravningarna. Varje begravning grät jag tillsammans med de anhöriga. Jag var inte van, det var jättejobbigt.
Det var ett stort område som ingick i tjänsten och att vara musiker med fyra begravningsplatser att ta hand om blev för mycket.
– Jag grät åtta gånger om dagen, berättar Albin.
Albin sätter sig vid orgeln i Lambohovskyrkan, nu når fötterna ned till pedalerna. Han spelar en jazzig version av psalmen "Guds kärlek är som stranden och som gräset". Det är en av hans favoriter. Det stora kyrkorummet har varit platsen för "Jazz i Lambohov" där olika jazzband uppträtt. Konserterna var populära och ibland räckte inte platserna i församlingssalen till.
– Folk fick sitta utmed väggarna, säger Albin.
Albin Fronczak har jobbat som kantor i Lambohovs församling i 22 år. Här vi pianot och vid orgeln trivs han extra bra.
Flera konserter har spelats i Lambohovs kyrka under Albins tid i församlingen. Han minns tillbaka på de välgörenhetskonserter som arrangerades. Han berättar att några av hans favoritminnen från tiden i Lambohov är från dessa konserter.
– Jag tycker om att förena sången med någonting mer, det blir en annan dimension.
En av de återkommande välgörenhetskonserterna som låg Albin särskilt varmt om hjärtat var de som samlade in pengar till ett barnhem i Polen. Vid flera tillfällen reste Albin och kören ner till barnen för att hälsa på.
– Efter ett tag fick barnhemmet bidrag från EU och då behövde de inte pengarna längre.
Men trots bidraget var barnen fortfarande i behov av kläder. Så under den sista resan tog Albin och kören med sig ett stort lass med insamlade kläder.
– Barnen var bäst klädda i hela byn, säger han och skrattar.
22 år senare och med ett helt arbetsliv bakom sig gör Albin Fronczak sig redo för ett nytt äventyr i Göteborg.
– Min dotter Magdalena har en stor villa i Mölndal och där får jag ett rum.
Även föräldrarnas hus i Polen står redo för Albin där han planerar att spendera mycket tid.
Är du stolt över det du gjort i ditt musikliv?
– Ja, det måste jag säga. Jag har uppnått det jag kunnat med den utbildningen jag har. Jag har en kortare utbildning än de andra, men jag har gjort allt det som organister och kantorer gjort, säger Albin Fronczak.
Albin Fronczak har spelat orgel sedan han var sex år gammal i Polen. "På något sätt så fängslade orgelljudet mig", säger han.
Den 6 oktober blir det en avskedskonsert för Albin med låtar ägnade till honom. Då går pengarna som är insamlade till hjärnfonden.
– Fler av mina kompisar har fått Alzheimers sjukdom, berättar Albin Fronczak.