Dimitrios pratar engelska med gästerna. Han förstår svenska, men har helt enkelt inte haft tid att lära sig prata flytande. Det har varit för mycket crêpes att laga.
Det är en strid ström av människor som rör sig längs Platensgatan vid lunchtid. Det lilla crêperiet fylls snabbt med folk som är sugna på den medelhavsinspirerade maten. Dimitrios Efthimious firar av det ena leendet efter det andra när han hejar på Linköpingsborna, och det känns som att han hälsar på halva staden.
– Ibland skulle jag behöva en mekanisk arm som jag kan vinka till folk med. Jag kan ju inte göra crêpes med bara en hand, säger Dimitrios och skrattar.
Under åren som han drivit sin restaurang så har han lärt känna många människor. Både turister som läst om Ammos på nätet och stammisar som väljer samma crêpe varje gång de besöker hans lilla kryp in.
Men det var inte helt lätt för Dimitrios att ta sig in i Linköpingsbornas hjärtan från början. De första åren med restaurangen var tuffa och han upplevde att folk inte vågade testa det nya som han erbjöd. I över tre år tog inte Dimitrios ut någon lön och familjen levde på pengarna som hans fru tjänade.
– I början så jobbade jag på nätterna också och hade öppet när nattklubbarna stängde för att få ihop pengar som täckte mina utgifter. Torsdag, fredag och lördag hade jag öppet från tolv på dagen till fyra på natten. Då kom folk ut från klubbarna och ville ha något sött och en kaffe efter all alkohol. Det är ett roligt minne, men jag hade inte orkat göra det igen.
När Ammos öppnade jobbade Dimitrios hela helgnätterna för att dra in lite extra gäster som kom hungriga ut från klubbarna som ligger granne. Han minns tiden med glädje, även om det var väldigt mycket jobb.
Efter några slitiga år började det dock släppa. Fler och fler blev nyfikna när de såg honom stå där i fönstret och hälla smet på stekborden.
– Jag försöker förmedla en speciell känsla till gästerna. Det är en liten lokal men jag hade aldrig velat flytta till något större. Folk tycker att det känns som att de är utomlands när de kommer in hit.
De crêpes som är matiga är mycket mer populära än de söta efterrättsvarianterna.
Dimitrios kommer från Grekland, närmare bestämt hamnstaden Pireus sydväst om Aten. När han var 17 år flyttade han till den grekiska ön Santorini, känd för sina vackra vita och blå stenstäder som klättrar längs öns branta kullar. Men också för sina exklusiva och ofta välkända besökare. Där jobbade han fjorton säsonger med turism.
– Det var ett väldigt internationellt jobb och det har hjälpt mig mycket när jag försökt överleva här i Linköping. Jag jobbade med turister som inte kände till Grekland, och det blir samma här. Jag behandlar alla som kommer in på restaurangen som turister med den bästa servicen jag kan ge.
Det kan bli ganska trångt inne i den lilla restaurangen, speciellt när det är för kallt för att sitta på uteserveringen.
Dimitrios fru kommer från Linköping och 2010 flyttade han hit med familjen och valde att satsa på sin egen restaurang. Han döpte den till Ammos, som betyder sand på grekiska, för att inte glömma bort sitt hemland. Det lilla grekland Dimitrios försöker skapa på Platsensgatan har precis som Santorini också lockat en del celebra gäster genom åren.
– Carola har varit här. Han som spelar i Wallander, Krister Henriksson. För två månader sedan var den där sångaren E-type här. Regina Lund har varit här också.
Dimitrios hejar ofta på kända ansikten som passerar utanför fönstret. Han tycker om det sociala med jobbet, även om han ibland hade behövt en mekansik arm för alla vinkningar.
Innan Dimitrios öppnade Ammos hade han aldrig lagat crêpes. Men han lockades av det kreativa konceptet. Dimitrios erkänner dock att hans crêpes inte var lika goda i början som de är nu, efter många år av utvecklade och förfinade recept.
– Mina första crêpes serverade jag till några spanska studenter. Jag var så nervös att jag skakade, så jag tror inte att de var så jättegoda kanske, säger Dimitrios och skrattar.
Vad är då hemligheten bakom en riktigt god crêpe? Eller en kanske ännu viktigare fråga: Vad är skillnaden mellan crêpes och pannkakor? Dimitrios tycker att han får en lite mer barnslig känsla av ordet pannkakor, medan crêpes låter lite mer vuxet och sofistikerat. Det är inte heller en vanlig pannkakssmet som lagas på Ammos.
– I pannkakor är det lite mer enkla ingredienser som ägg, mjölk, smör och mjöl. I våra crêpes har vi inte smör utan olivolja. Jag tycker att det gör smeten lättare att jobba med. Sedan har jag i lite konjak, en annan typ av mjölk för att få mer smak och lite Sprite för att de ska bli krispiga. Jag har mitt eget recept som har förändrats över åren.
Plattorna där de steker crêpes är mitt i fönstret och det blir nästan som en liten show för gästerna att se när maten tillagas.
Receptet på smeten har Dimitrios jobbat mycket på under åren och förfinat. Några speciella ingredienser är konjak, sprite och olivolja.
Mitt i lunchen kommer en av Ammos stammisar Mike Lindqvist med sin italienska vän och slår sig ner på uteserveringen. Han tar samma crêpe som vanligt: kyckling, gorgonzola, svamp, sås. Dimitrios skrattar för han har försökt få Mike att testa någon annan variant, men utan framgång.
– Jag har kommit hit i kanske sju år och nummer elva på menyn är alltid fantastiskt god. Så varför ändra ett vinnande koncept?
Dimitrios serverar stammisen Mike Lindkvists favorit, nummer elva.