Joakim Johansson har hjälpt till att ta fram en modell av hur Nykvarnsområdet såg ut 1773.
Han är kanske världens främsta expert på Kinda kanal, Joakim Johansson. För fyra år sedan kom hans första bok om kanalen och Linköpings hamn, en 286 sidor lång exposé om bygget, slussarna, människorna och båtarna. Men bara en bok räckte inte på långa vägar.
– Nej, det gjorde inte det! Jag märkte ganska direkt att allt jag ville berätta inte fick plats i den första. Till exempel historier om min egen släkt som var sjöfarande här på kanalen, säger Joakim Johansson.
Ja, det är kanske inte så konstigt att han känner en sådan kärlek till kanalen. Hans farfars far började arbeta ombord på båtar på kanalen redan som 15-åring och hans farfar och dennes bröder drev rederi och båtvarv i Hjulsbro. Hans släktingar var också de sista som åkte med frakt genom kanalen 1947 och som bemannade Linköpings sista lastfartyg fram till 1966.
Men det är förstås inte bara historier om familjen Johansson som det berättas om.
– Det finns så många levnadsöden, båtar och platser. Boken är full av anekdoter och den innehåller också ett register med namn där man kan söka efter sina egna släktingar om man vet att någon arbetat på kanalen.
Början av förra seklet. Vid Linköpings hamn ligger passagerarbåten LINKÖPING som gick turer till Stockholm.
Under arbetet med boken har Joakim Johansson lagt otaliga timmar djupt försjunken i arkiv.
– Jag avgudar digitaliseringen! Tack vare den kan man hitta väldigt mycket.
Han har också bläddrat igenom hundratals gamla nummer av Corren.
– Jag gillar gamla nyheter. Förr i tiden skrev man om varje liten grej. Jag hittade till exempel en liten notis om en båt som passerade Hackefors och Hjulsbro. Då hade ett rådjur simmat över kanalen, det var en bra nyhet! Såna små detaljer kan man använda sig av.
Johanssons reparationsvarv vid Hjulsbro heter Dockulla. Här ligger en pråm och bogserbåten TASSE uppdragna på land.
Efter en hel del detektivarbete har han även kommit över många historier som aldrig skrivits ned tidigare.
– På gamla bilder kan man se byggnader i bakgrunden som man aldrig hört talas om tidigare. Till exempel har jag hittat att det låg en ångsåg där Tullrondellen ligger i dag, eller att Linköpings äldsta fabriksskorsten låg vid Nykvarn.
I boken finns mängder av små och stora historier om kanalen. Och ett stort register med namn på personer som arbetat på och längs med den.
Finns det något du önskar att fler visste om kanalen?
– Jag önskar att fler visste om kanalen över huvudtaget. Att Linköping var en riktig hamnstad förr. Jag tror att många bara tänker att det är Stångån.
Det märks inte så mycket nu, men förr i tiden passerade mängder av båtar förbi Linköping.
Så, är allt berättat om den åtta mil långa 150-åringen nu? Nej då.
– Det finns hur mycket som helst att berätta, det tar aldrig slut. En tredje bok ligger nog långt borta, men det finns absolut material.