Som avslutningsnummer på Linköpings filmsalonger anordnades filmpolitisk debatt på torsdagskvällen. Diskussionen handlade om hur bioutbudet i Linköping kan bli bredare, även efter att kommunens veckolånga satsning på icke kommersiell film nu avslutats. Några entydiga besked fick inte den ganska glesa skaran åhörare, men däremot så berättade kultur- och fritidsnämndens ordförande Evelina Alsén (MP) att frågan just nu utreds. I april ska arbetet vara klart.
Oavsett vad utredningen säger så är Miljöpartiets målsättning att en satsning på smalare film ska vara stabil.
– Vi vill inte ha något tomtebloss. Den icke kommersiella filmen ska bli en del av Linköpings kulturpolitik, menade Evelina Alsén.
Hon fick medhåll av kommunalrådet Jakob Björneke (S).
– Vi börjar en ny tradition nu, men vi får pröva oss fram till hur det ska gå till. Det finns olika lösningar.
Vem ska i så fall att driva frågorna konkret efter utredningen? undrade samtalsledaren Mattias Ahlén, filmkonsulent på Film i Öst.
– Det är en prioriterad fråga för oss socialdemokrater. Vi kommer att driva filmfrågorna. Men än så länge får jag inte lova mer än så för Lena Micko, svarade Björneke med hänvisning till partikamraten som är kommunstyrelsens ordförande.
Det blev ingen debatt där flisorna yrde, snarare ett artigt samtal med en hel del samstämmighet. Alla var överens om att något måste hända för att lyfta filmutbudet i Sveriges femte största stad. Även centerpartisten Lars Vikinge, som representerade oppositionen:
– Ja, jag flyttade inte hit från Uppsala för kulturens skull. Verkligen inte. Det får jag vara rak och säga.
Förutsättningarna för traktens filmskapare diskuterades också. Norrköping har skapat en filmfond på tre miljoner för att stötta lokala filmskapare, och även om mycket än så länge är osäkert så finns chansen att den kan bli en resurs för hela regionen. Förutsatt att andra kommuner skjuter till pengar. Bland åhörarna fanns Gustav Skogens från Östergötlands förenade filmare som undrade om Linköping är redo att bidra.
– Om kommunen inte gör det nu är risken stor att tåget har gått, och då missar vi chansen att skapa en östgötsk filmbransch, menade Skogens.
Något entydigt svar fick han inte.
Som avslutning blickade politikerna in i kristallkulan och förutspådde hur Linköpings bioutbud ser ut om ett år.
Lars Vikinge nämnde sin privata dröm om ett kulturhus, men pratade också om att mejsla fram en kulturpolitik där den icke kommersiella filmen får plats.
– Jag hoppas att jag får med mig de övriga oppositionspartierna på det.
Jakob Björneke var hoppfull.
– Då tror jag att man regelbundet kan se icke kommersiell film i Linköping.
Evelina Alsén var mer försiktig:
– Jag hoppas att det blir bättre.