Vad är Linköpings danshistoria? Den frågan fick Lena Ilmarson ställa sig när hon blev projektledare för dansprojektet Samlingen. Det är Riksteatern som startat projektet, och Linköping är ett av fem stopp på dansturnén.
– Gruppen av dansare och koreografer, som kallas Samlingen, har funnits i flera år. De samlar ihop en grupp under en helg och skriver en alternativ danshistoria. Kulturen och danshistorien har varit väldigt Stockholmsbaserat och fokuserat på eliten. Men Sveriges danshistoria är så mycket mer. I år åker de till fyra olika platser: Pajala, Borlänge, Ulricehamn och Linköping. Alla platser skapar sin egen danshistoria, berättar Lena Ilmarson.
Samlingen är skapat av fem professionella dansare och koreografer: Halla Ólafsdóttir, Amanda Apetrea, Nadja Hjorton, Stina Nyberg och Zoë Poluch. Sedan har Lena Ilmarson haft i uppgift att hitta deltagare från Linköping som ska vara med i söndagens uppträdande. Åtta kvinnor från Linköping kommer att dela med sig av sin egen danshistoria. Raha Omrani, som är professionell dansare från Linköping, kommer också att framföra ett solo under dansen.
– Jag fick veta att vi skulle vara i Agorahuset, det nya huset i Skäggetorp. Skäggetorp är en väldigt speciell plats i Linköping, det finns många idéer om vad Skäggetorp är. Därför tänkte jag att i den svenska danshistorien finns det många personer från andra kulturer. Det är människor från många olika platser. Jag ville ha en grupp med olika bakgrunder, även personer som levt i Sverige hela sitt liv, säger Lena Ilmarson.
Dansgruppen har inte börjat repetera inför framträdandet än. På fredag samlas gruppen för första gången och inleder en workshop som fortsätter på lördag. Och på tredje dagen är det dags att äntra scenen, klockan två på söndag visas uppträdandet.
För Lena Ilmarson är projektet ett nytt demokratiskt sätt att se dans på. Rätten att uttrycka sig själv med sin kropp är inte till för eliten. Det är inte några få som har rätt att göra det, det är allas rätt att vara en del av den svenska danshistorien menar hon.
– Det kan vara allt från historier om folk som träffade sin kärlek på ett disco. Jag vet också att för någon var dansen det enda som fick henne att känna sig fri. Men det kan också vara att man inte känner sig bekväm i sin kropp, och har dåliga minnen. Alla minnen räknas, för vi behöver allt. Vi jämför inte minnena, det är bara olika perspektiv av vad dansen kan betyda, säger Lena Ilmarsson.