– Det ska bli jätterolig att skriva krönikor. Jag har gett ut min första bok, en diktsamling, och till hösten kommer min första roman. Så jag är van att skriva, men jag är inte så van vid att skriva krönikor. Det känns spännande och lite utmanande, säger Lisa Zetterdahl.
Hon har redan börjat spåna på vad hon ska skriva om i sina texter. Litteratur är hennes specialämne och det kan bli en del krönikor om poesi.
– Jag kommer att skriva om litteratur från en personlig vinkel som berättar om mig som person och min läsning. Det kommer säkert att vara speglat av min uppväxt på landet i Östergötland. Jag ser det som en stor del av den jag är. Jag tror att platsen där man växer upp är viktig. Det yttre landskapet präglar det inre landskapet. Det sätter spår i vem man är.
Diktsamlingen "Hästar" är Lisa Zetterdahls debutbok. Hon började skriva på den för ungefär tio år sedan när hennes mamma dog. Det var något hon kände att hon behövde formulera sig kring.
– Då skrev jag mest dagbok egentligen. Jag visste att jag ville skriva något skönlitterärt om det, men jag visste inte vad eller hur. Sedan har det under årens lopp vuxit fram, utan att jag visste att det var den här boken det skulle bli.
Det tog några år för Lisa Zetterdahl att hitta formen för boken. Det blev till slut en diktsamling där själva ursprunget är hennes mammas död, men så vecklades det ut sig till att också handla om hästar och hästtjejer.
– Jag är ju uppvuxen på landet i Ringarum och där fanns det inte så mycket att göra. Så hästar blev min grej. I arbetet med boken har jag insett att det var den första frigörelsen, när man väljer vad man själv ska göra och börja hitta sin plats i världen.
När Lisa Zetterdahl fick reda på att hon är nominerad till Borås tidnings debutantpris för "Hästar" blev hon väldigt glad.
– Det är fantastiskt. Det känns som att jag har vunnit bara genom att bli nominerad. Det är en dröm att få bli nominerad till priset. Det är inget jag har vågat hoppas på, så jag är hemskt glad.
Lisa Zetterdahl bor nu i Malmö, men snart flyttar hon med sin familj till staden Boulder i USA där hennes man, filosofen Henrik Andersson, ska arbeta vid University of Colorado. Hon känner sig dock fortfarande som en östgöte efter uppväxten i Ringarum och tiden efter gymnasiet när hon bodde i Norrköping.
– Kulturnatten i Norrköping var årets grej som man inte fick missa under uppväxten. Och på stadsbiblioteket i Norrköping har jag lånat många, många böcker.