Till vänster är Anders och Carina Nunstedt på Sardinien och firar 20-årig bröllopsdag. Till höger är paret på en semesterresa i Thailand några år innan Anders blev sjuk.
Sommaren 1992 är journalisten Carina Nunstedt 22 år gammal. Hon har flyttat från hemstaden Växjö för att jobba på Corren i Linköping där hon anställts för att ta fram en ny nöjesbilaga. Jobbet innefattar en rad olika uppdrag, däribland konserter. När hon hoppar på tåget i Linköping för att åka och bevaka "Rocktåget" så möter hon honom i restaurangvagnen. Musikjournalisten Anders Nunstedt. Det är första gången hon träffar den man som senare kommer att bli hennes make i 24 år och pappa till deras två söner.
Tills allt tar slut den 16 juni 2021. Anders tar sitt sista andetag efter tre år i cancerns grepp, endast 51 år gammal. Carina blir ensam kvar.
– Det blev en existentiell kris på många sätt, att gå från att vara ett "vi" till att vara "jag och barnen". Jag famlade omkring i tomrummet. En av frågorna som hela tiden blinkade inom mig var: vem är jag utan dig?
Carina Nunstedt lärde känna sin kärlek Anders när de båda arbetade på Expressen. Paret fick två barn tillsammans som nu är 19 och 22 år gamla.
Den här dagen är hon tillbaka i Linköping, där allting startade.
Hon är här för att ha ett författarsamtal om den kanske viktigaste boken hon skrivit hittills. "Vi ses på andra sidan – en änkas manifest för resten av sitt liv ". Boken är en självbiografisk roman och beskrivs som en själslig roadtrip, en resa in i mörkret ut på andra sidan där solen skiner igen."
– Berättelsen börjar samma morgon som Anders dör. Först skrev jag bara för min egen skull i den gula anteckningsappen i telefonen. Jag skrev varenda dag, bara för att orka ta mig upp ur sängen.
Dagarna blir till månader och den gula anteckningsappen börjar bli sprängfylld i telefonen.
– Samtidigt började jag dela med mig av små texter på Instagram. Jag har aldrig någonsin fått sådant genomslag på något jag skrivit. Det var tusentals som gillade och kommenterade och jag fick höra att "du sätter ord på min sorg".
– Så drygt ett år efter min mans död började jag tänka: det här kanske är en bok?
Utdrag ur boken: “Alldeles nyss andades du. Nu är det tyst i rummet. Det enda som hörs är koltrastens sång, någon enstaka bilmotor och svagt slammer från staden som vaknar utanför. Och någon som gnyr och gråter. Är det jag?"
I boken får läsarna följa Carina som försöker navigera i tomrummet efter makens död. Hon tar hjälp av allt från en tysk shaman till ett medium.
– Jag pratar med Anders genom hela boken samtidigt som jag försöker hitta riktningen framåt i det här nya, väldigt konstiga livet. Jag tar hjälp och blir allt starkare i min färd genom mörkret mot en ljusare tillvaro. Jag har varit mån om att skriva en hoppfull berättelse, min stora skräck var att bli ett offer och stelna till.
Hur har responsen varit?
– Helt otrolig! Att en bok kan betyda någonting för någon annan är ju en författares högsta dröm. Varje dag får jag meddelanden från läsare som tackar mig för boken.
"Det allra svåraste var inte min egen sorg. Det värsta var hur barnen skulle kunna gå vidare utan sin pappa? Våra söner var bara 14 och 17 år när Anders blev svårt sjuk", berättar Carina Nunstedt.
Efter boksläppet har hon kommit i kontakt med många änkor och änklingar som på olika sätt har förmedlat: "Ingenting blir sig någonting likt, men klarar man detta, klarar man allt".
– Det enda positiva när man förlorar någon är att man får ett slags superkrafter. I bästa fall går man stärkt ut livets stora motgångar och kan vända det till en positiv utveckling.
Boken är även en uppmaning att ta vara på allt man har, här och nu.
– Vi lever i ett högt tempo med press från alla håll. Om man har en dröm så tänker jag att man kanske inte ska vänta till man är pensionär.
Carina Nunstedt är tagen av den fina respons hon fått genom boken: "Jag har fått så otroligt många fantastiska meddelanden och massor av kärlek. Det går att relatera till boken även om man inte förlorat någon som gått bort, det kan även handla om att man blivit lämnad eller gått igenom en brutal skilsmässa."
Det höga tempot har även varit påtagligt i hennes eget arbetsliv. När hon lämnade Corren fick hon jobb på Expressen. Det var även där Anders jobbade och deras vänskap växte till kärlek. Hon stannade på kvällstidningen i tio år innan hon i stället började arbeta med magasin, och startade bland annat populära livsstilsmagasinet "Mama".
Därefter tog böcker en allt större plats i hennes liv och hon började arbeta som författare och förläggare. Hon har bland mycket annat skrivit en bok med Ernst Kirchsteiger.
"Anders drabbades av cancer 2018 när han bara var 48 år. Man tror aldrig att någon ska bli sjuk så pass ung. Det var chockartat men Anders var en sådan som hela tiden ville se ljuset och den strimma av hopp som fanns", berättar Carina Nunstedt.
Under vintern väntar fler författarsamtal och planerna framöver är att skriva fler böcker:
– Jag har börjat skissa på ett nytt projekt som känns jättespännande, det knyter an till den här boken, och handlar om att på olika sätt släppa in ljuset och kärleken.
Trots fler projekt försöker hon att inte stressa lika mycket längre:
– Jag behöver mer tid för mig själv för att känna in och ta beslut. Och jag fokuserar mycket på att jag och barnen ska skapa nya minnen tillsammans.
Och Anders är med han också. Alltid.
– Det kan nog många vittna om som förlorar någon, att man inte slutar prata med den som går bort. Sedan ser dialogen olika ut för alla.
Expressen gav ut en minnesbilaga två dagar efter Anders Nunstedts död.