Ett drygt år har passerat sedan Charlotte Forslund lämnade tryggheten hemma i Linköping för att leta efter kärleken i Frankrike och bonden Anders Lindqvist. Under nio veckor har tittarna fått följa hennes resa i TV – och nu har det sista avsnittet, där Anders skulle välja mellan Charlotte och en annan kvinna, släppts.
– Jag var jättepirrig och jag var helt övertygad om att han skulle välja henne, minns Charlotte, som nu befinner sig hemma i Linköping igen.
I det sista avsnittet ställde hon sig framför kamerorna och berättade att hon kände sig förälskad. Den känslan skulle visa sig vara besvarad, när Anders frågade henne om hon ville följa med honom till Paris.
– Jag var så överraskad, men sedan blev jag förstås jättejätteglad när han hade valt mig, att jag skulle följa med honom.
Men, någon kärlek blev det inte.
Det var trevligt att spendera några dagar tillsammans i Paris, konstaterar Charlotte, men hon menar att både hon och Anders ganska snart kunde konstatera att det inte var något annat än en vänskap som vuxit fram mellan dem.
– Jag kan nog känna mig lite besviken att det inte blev som jag hade hoppats och trott. Lite "äsch då, inte den här gången heller", men jag vill inte säga att jag har tappat tron och hoppet, för jag hoppas och tror fortfarande på att det finns någon där ute för mig också.
Det var när Charlotte och Anders fick spendera tid ensamma, utan ett kamerateam närvarande, som känslorna av förälskelse svalnade.
– Man började titta och känna på ett annat sätt än vad man hade gjort under inspelningen. Vi kände nog ganska tydligt både han och jag att "nej, det här är inte kärlekskänslor, det här är vänskapskänslor", säger hon och fortsätter:
– När vi var under inspelningen blev man påverkad av alltihop och man ville så gärna. Jag ska inte säga att det var någon lögn, utan situationen gjorde att man kände det man kände.
Efter inspelningen, när kamerorna stängdes av, fanns det tid att tänka och känna efter igen. Under resans gång var dagarna så intensiva att den möjligheten inte riktigt fanns, menar Charlotte.
– Man hann liksom inte hämta andan och reflektera, förklarar hon.
Hon konstaterar att det här är ett helt nytt sätt att dejta – inte bara för att flera kvinnor ska dejta samma man, och dessutom framför kameror, utan också för att det är intensivt på ett nytt sätt.
– Normalt sett om man dejtar en kille kanske man säger "i morgon är jag upptagen, men vi kan ses på torsdag" och då har man några dagar att reflektera och känna "vad hände när vi sågs sist?". Nu gick det bara i ett hela tiden. Den enda tiden man hade att tänka var när man skulle sova, men då var man så trött att man bara lade ner huvudet och somnade.
Hur påverkade det psyket?
– Ja... Det kom efter faktiskt.
Charlotte blir rörd, torkar en tår ur ögonvrån. Känslan av att vara lättrörd, på den här nivån, har kommit efter medverkan i programmet, berättar hon.
– Jag tyckte det var jobbigt när jag kom hem, när man blev helt ensam med allting och började fundera på vad som har hänt, vad man har gjort, vad man har sagt, hur man har sett ut... Alla de här känslorna, att lära känna de här tre tjejerna, produktionen och framför allt Anders. Det var så himla mycket känslor som skulle landa i kroppen på en. Det här är en situation man aldrig har varit i närheten av.
Hur var det att komma hem och förhålla sig till det lugnet?
– Det var svårt att ställa om och bearbeta det här för sig själv.
Charlotte konstaterar att deltagarna visserligen fick berätta om resan för sina anhöriga, men hon tror att det är svårt för dem att utifrån verkligen förstå vad som faktiskt har upplevts genom programmet.
– Många utomstående kan tycka att "vilken kul grej, vad roligt!" och det var jättekul, det var roligt, men alltihop sammantaget påverkade en väldigt mycket.
Hemma skulle det normala livet plötsligt rulla på – trots att man varit med om någonting väldigt onormalt, förklarar Charlotte. Samtidigt gick det ändå ganska snabbt att komma in i den vanliga vardagen igen.
– Men sedan, när programmet började sändas, då var det som att man var där igen och rörde om. Under de här nio veckorna har det gått både upp och ner, säger hon och utvecklar:
– Det har varit en väldig känslomässig berg- och dalbana, men sammantaget är jag glad att jag har varit med om det för det har någonstans också stärkt mig, gjort mig till en starkare Charlotte.