Att bli osams och hamna i tvister är en naturlig del av livet. Att tillfälligt mala på om ett problem är inte heller något konstigt. Värre blir det när trätan och ältandet växer sig så stort att det överskuggar hela livet. När all energi läggs på att få rätt, trots att problemet i sig kanske inte är så stort.
– Det finns ett lidande här, eftersom beteendet kan få så svåra konsekvenser. Själva vinsten blir viktigare än vad man faktiskt vinner. Kampen riskerar att bli en pyrrhus-seger där man förlorar både familj, vänner och jobb, säger Andreas Svensson.
Han tog sin psykologexamen förra året och har under flera år haft psykoterapeuten Jakob Carlander som sin mentor. Boken de nu skrivit tillsammans, "Möta människor med rättshaveristiskt beteende", vänder sig främst till dem som kommer i kontakt med rättshaverister i jobbet. Men tanken är också att den kan vara till hjälp för dem med någon i sin omgivning som visar tecken på ett rättshaveristiskt beteende.
Någon tydlig gräns för när vanligt ältande slår över och blir något annat är svår att se, menar Andreas Svensson.
– Det är en glidande skala. Det avgörande är hur mycket av ditt liv som påverkas av det här beteendet, hur mycket du slukas av det, säger han.
Finns det någon koppling till psykisk sjukdom?
– Rättshaveristiskt beteende är i sig inte en indikation på psykisk sjukdom. Men vi kan se drag från exempelvis den paranoida personligheten, och även från narcissistiskt personlighetssyndrom. Genomgående för narcissismen är ett överdrivet fokus på sig själv och sin egen upplevelse, och det går hand i hand med en svårighet att vidga perspektivet och känna av andras känslor och tankar.
Termen rättshaverist har en tydligt negativ klang, och för att komma bort från det nedsättande i ordet vill han och Jakob Carlander lyfta fram det lidande som beteendet innebär.
– Vi vill ju att detta ska tas på allvar, att de här människorna ska bemötas med empati och medkänsla. Men det är lika viktigt att kunna sätta gränser och på ett tydligt sätt göra klart vilka lagar och regler som gäller. Rättshaveristen måste förstå att man inte kan bete sig hur som helst. Andra människor blir lidande när man, till exempel, mejlar alla inom en organisation och smutskastar deras chef, säger Andreas Svensson.
Några säkra siffror på om fenomenet blivit vanligare finns inte, berättar han. Men med mejl och sociala medier har det blivit lättare för rättshaverister att nå ut med sin sak till många.
De flesta som hör ordet rättshaverist tänker nog på en man, men inte heller där går det att dra några generella slutsatser.
– I det vetenskapliga underlag som finns så är män överrepresenterade, men det här är ingenting som styrs av kön eller ålder. Det finns exempel på kvinnor som också uppvisar det här beteendet, säger han.
För den som upptäcker oroväckande tendenser hos någon i omgivningen är Andreas Svenssons råd att ta upp det med personen, men att göra det utan att skuldbelägga.
– Då kan du också bli en "motståndare". Det är bättre att uttrycka sin oro, och betona att det är omsorg och kärlek som gör att man vill ta upp frågan. Sen handlar det om att försöka diskutera varför det är så viktigt att vinna den här kampen. Vad händer om man inte gör det? Och vad är vinsten egentligen värd om man får offra mycket annat, säger han.
Kan rättshaverister botas?
– Kanske inte bota på det sättet, men om personen får hjälp tidigt så kan man minska risken för att ett rättshaveristiskt beteende uppstår. Vi hoppas att verktygen i boken kan hjälpa personer som fastnat i en konflikt att närma sig en kompromiss, men vi är noga med att inte utlova någon lösning som passar alla.