Bok kan hjÀlpa rÀttshaverister

Deras Àndlösa kamp mot myndigheterna kan göra att de förlorar bÄde familj och vÀnner. En ny bok vill ge rÄd om hur man bemöter rÀttshaverister, och peka pÄ det lidande som tillstÄndet innebÀr för den drabbade.

Ny tid. "Vi lever i ett mer serviceinriktat samhÀlle, dÀr vi ofta förvÀntas vara kunder. Men det finns dÄlig beredskap för nÀr kunden faktskt inte gillar dig, som i fallet med rÀttshaverister. DÀr hoppas vi att vÄr bok kan vara en hjÀlp", sÀger Andreas Svensson.

Ny tid. "Vi lever i ett mer serviceinriktat samhÀlle, dÀr vi ofta förvÀntas vara kunder. Men det finns dÄlig beredskap för nÀr kunden faktskt inte gillar dig, som i fallet med rÀttshaverister. DÀr hoppas vi att vÄr bok kan vara en hjÀlp", sÀger Andreas Svensson.

Foto: Jeppe Gustafsson

Linköping2015-09-30 06:00

Att bli osams och hamna i tvister Àr en naturlig del av livet. Att tillfÀlligt mala pÄ om ett problem Àr inte heller nÄgot konstigt. VÀrre blir det nÀr trÀtan och Àltandet vÀxer sig sÄ stort att det överskuggar hela livet. NÀr all energi lÀggs pÄ att fÄ rÀtt, trots att problemet i sig kanske inte Àr sÄ stort.

– Det finns ett lidande hĂ€r, eftersom beteendet kan fĂ„ sĂ„ svĂ„ra konsekvenser. SjĂ€lva vinsten blir viktigare Ă€n vad man faktiskt vinner. Kampen riskerar att bli en pyrrhus-seger dĂ€r man förlorar bĂ„de familj, vĂ€nner och jobb, sĂ€ger Andreas Svensson.

Han tog sin psykologexamen förra Äret och har under flera Är haft psykoterapeuten Jakob Carlander som sin mentor. Boken de nu skrivit tillsammans, "Möta mÀnniskor med rÀttshaveristiskt beteende", vÀnder sig frÀmst till dem som kommer i kontakt med rÀttshaverister i jobbet. Men tanken Àr ocksÄ att den kan vara till hjÀlp för dem med nÄgon i sin omgivning som visar tecken pÄ ett rÀttshaveristiskt beteende.

NÄgon tydlig grÀns för nÀr vanligt Àltande slÄr över och blir nÄgot annat Àr svÄr att se, menar Andreas Svensson.

– Det Ă€r en glidande skala. Det avgörande Ă€r hur mycket av ditt liv som pĂ„verkas av det hĂ€r beteendet, hur mycket du slukas av det, sĂ€ger han.

Finns det nÄgon koppling till psykisk sjukdom?

– RĂ€ttshaveristiskt beteende Ă€r i sig inte en indikation pĂ„ psykisk sjukdom. Men vi kan se drag frĂ„n exempelvis den paranoida personligheten, och Ă€ven frĂ„n narcissistiskt personlighetssyndrom. GenomgĂ„ende för narcissismen Ă€r ett överdrivet fokus pĂ„ sig sjĂ€lv och sin egen upplevelse, och det gĂ„r hand i hand med en svĂ„righet att vidga perspektivet och kĂ€nna av andras kĂ€nslor och tankar.

Termen rÀttshaverist har en tydligt negativ klang, och för att komma bort frÄn det nedsÀttande i ordet vill han och Jakob Carlander lyfta fram det lidande som beteendet innebÀr.

– Vi vill ju att detta ska tas pĂ„ allvar, att de hĂ€r mĂ€nniskorna ska bemötas med empati och medkĂ€nsla. Men det Ă€r lika viktigt att kunna sĂ€tta grĂ€nser och pĂ„ ett tydligt sĂ€tt göra klart vilka lagar och regler som gĂ€ller. RĂ€ttshaveristen mĂ„ste förstĂ„ att man inte kan bete sig hur som helst. Andra mĂ€nniskor blir lidande nĂ€r man, till exempel, mejlar alla inom en organisation och smutskastar deras chef, sĂ€ger Andreas Svensson.

NÄgra sÀkra siffror pÄ om fenomenet blivit vanligare finns inte, berÀttar han. Men med mejl och sociala medier har det blivit lÀttare för rÀttshaverister att nÄ ut med sin sak till mÄnga.

De flesta som hör ordet rÀttshaverist tÀnker nog pÄ en man, men inte heller dÀr gÄr det att dra nÄgra generella slutsatser.

– I det vetenskapliga underlag som finns sĂ„ Ă€r mĂ€n överrepresenterade, men det hĂ€r Ă€r ingenting som styrs av kön eller Ă„lder. Det finns exempel pĂ„ kvinnor som ocksĂ„ uppvisar det hĂ€r beteendet, sĂ€ger han.

För den som upptÀcker orovÀckande tendenser hos nÄgon i omgivningen Àr Andreas Svenssons rÄd att ta upp det med personen, men att göra det utan att skuldbelÀgga.

– DĂ„ kan du ocksĂ„ bli en "motstĂ„ndare". Det Ă€r bĂ€ttre att uttrycka sin oro, och betona att det Ă€r omsorg och kĂ€rlek som gör att man vill ta upp frĂ„gan. Sen handlar det om att försöka diskutera varför det Ă€r sĂ„ viktigt att vinna den hĂ€r kampen. Vad hĂ€nder om man inte gör det? Och vad Ă€r vinsten egentligen vĂ€rd om man fĂ„r offra mycket annat, sĂ€ger han.

Kan rÀttshaverister botas?

– Kanske inte bota pĂ„ det sĂ€ttet, men om personen fĂ„r hjĂ€lp tidigt sĂ„ kan man minska risken för att ett rĂ€ttshaveristiskt beteende uppstĂ„r. Vi hoppas att verktygen i boken kan hjĂ€lpa personer som fastnat i en konflikt att nĂ€rma sig en kompromiss, men vi Ă€r noga med att inte utlova nĂ„gon lösning som passar alla.

Andreas Svensson

Legitimerad psykolog.

Född 1985.

Uppvuxen i Rimforsa, bor i Linköping.

Arbetar inom Region Östergötland med utveckling av internetbehandling. Driver ocksĂ„ egen verksamhet.

Har skrivit boken "Möta mÀnniskor med rÀttshaveristiskt beteende" tillsammans med Jakob Carlander, legitimerad psykoterapeut. (Carlander skriver bland annat bokrecensioner i Corren.)

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!