"Jag har jättemycket ekonomisk stress, verkligen. Men jag skaffar bara fler och fler utgifter hela tiden."
Lördagskväll i Linköping. Little Jinder, eller Josefine Jinder som hon egentligen heter, äter mexikansk mat från Cabo bakom scenen på Platens. Hon är här för att göra årets sista spelning, ett år som varit händelserikt. I april släppte hon nya skivan "Romantik på svenska" och ungefär samtidigt gick hon ut med att hon startat ett AI-universitet som hon kallar "Vägs ände", med sig själv som rektor. Därefter sommarprat, sommarturné och nu höstturné.
– Ja, det är därför jag ser så trött ut. Så här sliten brukar jag inte bli, jag vet inte vad som har hänt. Jag har jättemycket nackspärr och känner mig ledsen i dag. Jag vet inte, det är bara att jag jobbar och så har jag ett barn samtidigt. Jag känner mig helt förstörd.
Det känns som att du är inne i en entreprenörig fas i din karriär. Det känns som att du har krokar ute överallt?
– Jag har väl identitetskris kanske. Jag hamnar i skov där jag hatar musikbranschen. Då tycker jag att det är tråkigt att vara artist, att man går runt i samma hamsterhjul och gör samma sak med samma människor. Jag har liksom redan spelat på stora scenen på Way Out West, vad ska jag göra mer? Det blir ju så här om man gör musik på svenska - man gör samma saker om och om igen. Sen är jag jätterädd för att missa något som jag borde gjort i stället. Jag får som fomo (fear of missing out) på mitt eget liv. Det kanske är något helt annat som är mitt rätta element liksom?
Känner du en ekonomisk stress? Jag funderade på om det var anledningen till ditt entreprenörskap. Jag kan vara sådär, att jag liksom känner ekonomisk stress och försöker dryga ut kassan genom att hitta nya inkomstkällor. Det slutar oftast med att jag bara känner mig utbränd.
– Det var det jag kände när jag gjorde skivan och jobbade på Teenage Engineering (företag som framför allt gör musikinstrument reds. anm.) och skrev i Expressen och hade barn, då var jag typ så; Jag kommer ju få en hjärtinfarkt vilken dag som helst. Och jag tjänar ju ändå inga pengar. Då kan jag lika gärna bara göra en skiva. Men jag har jättemycket ekonomisk stress, verkligen. Men jag skaffar bara fler och fler utgifter hela tiden.
Vad lägger du pengar på?
– Köpte spontant en jättedyr bil och bara oj. Men kände att jag fick skitbra swag av den.
SMS-lån?
– Jag har faktiskt aldrig tagit ett SMS-lån. Men jag känner att jag är ett steg, alltså verkligen en sekund, från gatan varje dag.
Jag träffade Jonatan Unge tidigare i år, under hans superturné som gjorde honom rik. Då berättade han att han precis skulle bli fri sin sista prick hos kronofogden och att han såg fram emot att kunna ta SMS-lån igen.
– Hahah! Vet du, jag hade 11 prickar samtidigt en gång.
Och inga SMS-lån? Det låter ju helt otroligt.
– Nej, inga lån. Men jag var aldrig hemma och när jag kom hem så låg det en hög med brev och jag bara usch. Så jag slängde dem typ? Jag tänkte att om det var viktigt så ringer de väl? Sen så skrev jag över all min post till min revisor för att slippa att breven kom till mig. Till slut tröttnade även de på mig så jag blev sparkad av min revisionsbyrå.
Mitt första jobb var på inkasso, på ett sånt där callcenter.
– Vilket svin. Hur fan kunde du jobba där? Har du ingen självrespekt människa?
Jag var typ 18.
– Jag hatar inkasso och jag hatar parkeringsvakter. Skriv inte det. De kommer bli så arga på mig. Jag tror att parkeringsvakterna i Årsta har span på mig. Förut hade jag en stor bil som det stod Little Jinder på och att den stod alltid på olagliga ställen i Årsta. Det kändes som att parkeringsvakterna såg den och tänkte "där är den jäveln, vi lappar henne".
"Min mamma har berättat hur folkmusikerna dricker shots i urgröpta falukorvar i och att alla knullar med varandra. "
Har du varit i Linköping tidigare?
– Ja. Jag har spelat i någon sidolokal till konserthuset, det var typ som en svart låda? Och det kom typ in ett hockeylag på konserten och började skandera: "Det finns bara en Little Jinder, en Little Jinder, finns bara en Little Jiiiiiiinder". De tog typ över hela giget.
Låter ändå lite härligt på något vrickat sätt.
– Det var väldigt kul. Jag minns det som ett väldigt roligt gig.
Little Jinders senaste skiva heter som sagt "Romantik på svenska" och 1800-talsromantiken har trendat i kulturen under den senaste tiden. Den nyutkomna svenska översättningen av Andrea Wulfs bok om de tidiga romantikerna, "Fantastiska rebeller", fick högsta betyg av Dagens Nyheter och under hösten har även Nationalmuseum haft en uppmärksammad utställning om romantikens idévärld.
– Jag älskar Goethe så jag älskar väl romantiken då. Jag gillar ju folk som beter sig som martyrer, för det gör jag själv. Jag satt precis innan du kom och pratade med mitt band om hur ledsen jag var, haha. Nej men allvarligt, jag har gjort typ åtta album och jag tycker ändå synd om mig själv. Jag är den störste martyren. Men jag gillar folk som är så, alltså att man tar mycket emotionell plats. Det är nice.
Jag håller med om att du verkar vara en romantiker. Men det känns som att du är ganska långt ifrån typ Horace Engdahl och den sortens romantiker?
– Han är ju inte så cynisk och det är väl där krocken blir för mig. Att jag är cynisk romantiker.
Varför heter den nya skivan "Romantik på svenska?"
– Jag tror det bara var ett sätt för mig att komma undan, att jag har gjort en till skiva om kärlek liksom. Jag var trött på min egen tematik och då var det enklare att bara skriva ut det. Samtidigt, vad fan ska man skriva om då, förutom kärlek?
Titeln får mig att tänka på Lorentz debutalbum "Kärlekslåtar".
– Det är världens bästa albumtitel. Jag är väldigt avundsjuk på det namnet och väldigt irriterad över att han redan hade tagit det. Det finns liksom inget bättre namn men jag kan ju inte också döpa min skiva till Kärlekslåtar eller Kärlekslåtar 2 liksom. Hans albumtitel har inspirerat hela min skiva. Den titeln är så jävla perfekt.
Jag tycker du är bra på titlar, jag gillar "Hejdå" (album från 2018).
– Ja, med den titeln lurade man en del, alla trodde att jag skulle lägga ner. Så jag sa till dem att jag aldrig hade sagt att jag skulle lägga ner. Sen så visade det sig att jag faktiskt hade sagt det i typ 80 intervjuer, haha. Då ljög jag om att de senaste skivorna var en trilogi och att DEN eran var slut med "Hejdå", försökte liksom rädda upp mitt trovärdighet genom att trassla in mig i en spindelväv av lögner, haha.
Var det någon som verkligen trodde att det var slut?
– Nej, jag tror inte det.
"Jag reagerar känslomässigt på ungefär allting hela tiden. Övertolkar, tolkar fel och hittar på. Jag har väldigt vild fantasi. Men jag tror bara att mitt inre liv är dramatiskt. Sen tror jag att jag är ganska rimlig utåt för de flesta."
För min fördom om dig är att du är väldigt dramatisk.
– Det stämmer. Men det är mer att jag reagerar känslomässigt på ungefär allting hela tiden. Övertolkar, tolkar fel och hittar på. Jag har väldigt vild fantasi. Men jag tror bara att mitt inre liv är dramatiskt. Sen tror jag att jag är ganska rimlig utåt för de flesta.
Det är inte så att du stormar ut från spelningar eller så?
– Nej, nej. Jag är väldigt lugn i den aspekten. Jag är nog bara dramatisk i mina relationer. Men jag är inte långsint. För mig är känslan väldigt stark och sen försvinner den iväg. Jag kommer över saker ganska snabbt och det kan vara svårt för folk att hänga med då. Men också mycket bättre nu, jag har nog mognat till mig med åren.
Är det för att du blivit mamma?
– Ja, man härdas ju känslomässigt väldigt mycket av att ha barn. Jag har blivit bättre på att hantera mina egna känslor för att jag är helt nedbruten känslomässigt av att vara förälder. Det har hjälpt jättemycket.
Min ekonomiska stress växte när jag blev förälder, man hade liksom inte bara sig själv att tänka på längre.
– Jag började bara spendera mer när jag blev förälder, fast på honom då.
Haha, ja det är otroligt dyrt att vara förälder. Vad är det dyraste du har köpt till din son?
– Inget konstigt. Men bara fucking vagnen kostade ju typ 20 000. Det där första året som förälder, jag har aldrig varit med om något så dyrt. Sen började man ju skita i det. Nej, jag hade nog ännu mer ekonomisk stress innan jag fick barn. Jag har liksom blivit mer ansvarstagande och då har jag blivit mindre stressad.
"Det kom typ in ett hockeylag på konserten och började skandera: "Det finns bara en Little Jinder, en Little Jinder, finns bara en Little Jiiiiiiinder". De tog typ över hela giget."
Din mamma är ju en känd folkmusiker, Åsa Jinder, som blev Sveriges yngsta spelman som 15-åring. Hur mycket har du rört dig i folkmusikkretsar?
– Min mamma har alltid varit utfryst av spelmansvärlden för hon varit för kommersiell för den. Det hände jättetidigt, typ i början av 1980-talet. Hon har alltid känt sig superexkluderad vilket har gjort att jag inte vuxit upp i den världen överhuvudtaget.
Är det för att man måste vara "true" i den världen, alltså bete sig på ett speciellt sätt?
– Oh ja. Det är verkligen en hård subkultur med tydliga regler.
"Jag har ett mental breakdown på scenen, märks det? Jag älskar er men just nu vill jag inte vara på den här scenen. Kan ni bara inte titta på mig under den här låten? "
I början av din karriär fick du säkert frågor om när du skulle börja spela folkmusik. Men nu har du ändå blivit större än henne, det kanske är dags för henne att släppa en Little Jinder-electropop-skiva?
– Det hade varit jättekul. Med sin nyckelharpa då eller?
Det känns som att det är nästa steg.
– Hon har gästat mig på två spelningar, men aldrig på någon inspelning. Det är en bucketlist-grej som är kvar.
Ska ni inte bara göra det då?
– Men det låter så jävla illa med nyckelharpa. Men jo, det måste ju ske någon gång.
Någon timme senare äntrar hon och det lilla bandet, en trummis och en keyboardist, Platens nedsläckta scen. Rökmaskinen kör på full blås och Platens nya ljusrigg jobbar för fullt. Det är inte jättemycket folk i publiken, kanske 100 personer, men de som är på plats kan texterna och sjunger med. Man slås över vilken imponerande katalog Little Jinder byggt upp sedan debuten 2013. "Super 8", "Sommarnatt", "Vem har cigg?" och från den senaste skivan "är du galen". Allt låter fantastiskt bra, hon ser ut som en 60-talsmodell och mellansnacket känns roligt och svalt. Men något står inte rätt till.
– Jag har ett mental breakdown på scenen, märks det? Jag älskar er men just nu vill jag inte vara på den här scenen. Kan ni bara inte titta på mig under den här låten? Dansa med varandra och se varandra i ögonen, säger Josefine Jinder från scenen innan lugna "Brustna hjärtans klubb" börjar spelas.
Det blir ett sorts högstadiedisco där alla dansar tryckare med varandra. Folk lyder för folk fattar. Little Jinders musik har alltid handlat om känslor, så att se henne sårbar korrelerar med det vi älskat med musiken. Efter en knapp timmes konsert spelar hon en nedtonad version av hiten "Vita Bergens klockor". Publiken applåderar och skriker ut sin kärlek. Little Jinder och bandet ställer sig framme vid scenkanten och tar emot ovationerna. Hon stormar inte av scenen denna gången heller, men hon håller handen för att dölja tårarna när hon går av.