När trollens magiska bärnsten försvinner hotas hela deras värld. Om den inte hittas kommer det väldiga Bergatrollet att vakna till liv. Människoflickan Saga och trollpojken Love blir vänner och bestämmer sig för att hjälpa till att hitta stenen. På bild: Gorm (Kjell Bergqvist), Kotte (Malte Gårdinger), Love (Ossian), Mara (Nour El Refai), Dorabella (Helmon Salomon) och Saga (Matilda).
Den populära julkalendern "Trolltider" sändes för första gången 1979 med skådespelare som Eva Rydberg och Siw Malmkvist. Kalendern kom tillbaka igen 1985 och i år har SVT storsatsat ännu en gång med uppföljaren "Trolltider – legenden om Bergatrollet".
Tittarna får följa karaktärer som häxan Dorabella, Gorm och Kotte in i en magisk värld som är skapad av bland annat Anna Johansen. Hon är utbildad scenograf och har arbetat med flera produktioner tidigare. Årets julkalender är en av de större:
– Det var ett jättejobb! Vi var i en fabrikslokal och byggde upp hela landskapet där. Vi höll på i en och en halv vecka med bara mossan och att färga in berg och trädstammar. Det är otroligt många som har jobbat med det här, berättar Anna.
"Trolltider" spelades in förra vintern och våren i en fabrikslokal utanför Stockholm.
"Trolltider" utspelar sig i en skogsglänta, mellan stubbar och stenar. Förarbetet tog en och en halv månad, och det är många steg som ska genomföras innan kulisserna är perfekta:
– Först byggde ett gäng snickare upp en stomme i trä sedan vi fyllde på med kartong och papp. Efter det kom ett företag och sprutade på polyuretanskum innan vi kunde lägga på mossa, snö och annat material, förklarar Anna.
Gorm (Kjell Bergqvist) och Dorabella (Helmon Salomon).
Årets julkalender följer både människor och små troll. För människorna ska det se ut som stenar, men för trollen är stenarna stora som berg. Och det är just perspektivet mellan stort och smått som Anna beskriver som den största utmaningen:
– När man ska blåsa upp något i stort format måste man lura ögat. Om man till exempel ska blåsa upp mossa så uppfattas det inte som mossa på TV om man använder riktig mossa. Så vi var tvungna att jobba med andra strukturer och material för att få till det visuella.
Hur löste ni det?
– Till sist blev det sågspån som vi färgade och målade i olika färger. Det blev massor med lager och vi var gröna och hade mossa i kläderna i flera veckor efteråt. Det var helt galet!
Julkalendern pendlar mellan människor och troll vilket skapar visuella utmaningar för såväl scenografer som fotografer.
Några skådisarna har uttalat sig i media om att det var väldigt kallt i lokalen?
– Ja, vi hade svårt att få färgen att torka för att det var så kallt och jag fick springa och köpa extra tröjor och vantar för att hålla värmen. I andra sammanhang kanske man hade klagat men det var väldigt roligt så det var bara att klä på sig ordentligt och jobba på.
Förarbetet tog en och en halv månad innan skålespelarna kom på plats och inspelningarna kunde dra igång.
Hur har responsen varit nu när julkalendern börjat sändas?
– Responsen har varit väldigt positiv och många vuxna gillar att det är en anspelning på "Trolltider" som sändes när vi växte upp. Jag minns själv att jag tyckte julkalendern var magisk när jag var liten, säger Anna och fortsätter:
– Och det var magiskt även att få jobba där. Det var som att komma in i en jättevärld och det var häftigt att bara gå runt där och få vara i sagovärlden för en stund.
Anna Johansen tittade på den tidigare upplagan av "Trolltider" när hon själv var liten: "Jag minns att jag tyckte det var helt magiskt med fotstegen i snön."
Anna är uppvuxen i Linköping och är ofta hemma och hälsar på även om hon numera är bosatt i Stockholm. Just nu har hon fullt upp med nya hemliga projekt i verkstaden. Men ett spännande projekt kan hon avslöja redan nu.
– Jag är faktiskt aktuell med två dräkter i "Masked Singer". Vi är precis i slutskedet att leverera dräkterna så det ska bli spännande.
I förra upplagan av "Masked Singer" skapade Anna "Sagoträdet". Hur hennes dräkter ser ut nästa säsong får vi se när programmet har premiär i vår.
Anna Johansen gjorde Sagoträdet i förra upplagan av "Masked Singer".