Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby känner alla till. En något mer undanskymd tillvaro för Astrid Lindgrens Näs. Högst oförtjänt för det är verkligen ett spännande utflyktsmål med vackra miljöer och massor av sagohistoria. Förutom det intakta barndomshemmet finns paviljongen med den permanenta utställningen ”Hela världens Astrid Lindgren”. Och i fjol invigdes ett stort projekt där den närmaste omgivningen under en treårsperiod förvandlas till vackra trädgårdar.
– De är en hyllning till Astrid Lindgrens författarskap och knyter an till hennes berättelser, förklarar trädgårdsmästare Karin Eliasson.
Redan förra sommaren kunde man njuta av Apellunden, Lekhagen, Plommonlunden och Törnrosgården. I år fortsätter projektet med utmarkerna runt Näs där bland annat en asfalterad parkering har fått ge plats för en blommande äng.
– Vi har skulpterat fram fyra nya trädgårdsrum som gestaltar några av de känslor som är centrala i Astrids böcker – livsglädje, trygghet, melankoli, sorg och förtvivlan, berättar Karin Eliasson och tar oss med på en guidad känslopromenad.
I hörnet av Lekhagen leder en smal passage genom dunklet ut till det leende ljuset i Livsglädjens lövsal. I grönskan hänger lockande gungor i björkarnas skugga och en porlande bäck med hoppvänliga stenar.
– Överallt har leken plats, det är viktigt att skapa en robust och tillåtande miljö som uppmuntrar till lek.
I Trygghetens lund blommar ett potpurri av växter i regnbågens färger i lugn och harmoni. En palissad av granstörar avgränsar så Melankolins mossträdgård. Ljuset silar genom trädkronorna ner på en liten tjärn omgiven av ett kulligt landskap som så småningom kommer att bli helt täckt av mossa. I blänket från tjärnen står en enkel träbänk med en strof inristad: ”Det var en sådan kväll när man längtar, men man inte vet vart” (ur ”Draken med de röda ögonen”).
– Vi har placerat ut passande citat ur Astrid Lindgrens böcker på flera ställen i trädgårdarna, avslöjar Karin Eliasson och pekar på palissaden där det står ”Bryr sig stjärnor om ifall man spelar för dem, det undrar jag just” (ur ”Mio, min Mio”).
Den vemodiga känslan dröjer sig kvar när vi fortsätter stigen ut och möts av en vacker vildäng alldeles röd av vallmo – Hoppets ängar.
– Här låg tidigare en förfallen asfalterad parkering, säger Karin Eliasson påtagligt belåten med förvandlingen.
Astrid Lindgren drog sig inte för att ta upp även de svåra känslorna i sina böcker. Därför finns även Förtvivlan med i form av en skulptur alldeles i kanten av Hoppets äng. Ett flyttblock står omgärdat av brända ekstammar.
– Konstnären Karl Chilkott inspirerades av slutstriden mot riddar Kato i ”Mio min Mio”, förklarar Karin Eliasson.
I höst ska hon och hennes kolleger ta sig an det tredje och sista kapitlet i trädgårdsprojektet. Då blir temat mod, hopp och kreativitet. Allt ska stå klart sommaren 2016.
Vad händer sen?
– Då ska vi fortsätta att fylla trädgårdarna med innehåll. Forma och förnya. En trädgård blir aldrig färdig, den är som en saga utan slut.
I prästgården på Näs presenteras året sommarutställning ”Hela världen brinner”. Vd Kjell Åke Hansson tar emot och berättar att det faktiskt var hans idé.
– Jag läste Astrids krigsdagböcker i original för ett antal år sedan och de överträffade verkligen mina förväntningar. När man så bestämde sig för att ge ut dem i samband med 70-årsminnet av Andra världskrigets slut beslutade vi att göra en utställning här som tar avstamp i dagböckerna.
Astrid Lindgren är central i utställning där hon sitter vid sitt skrivbord omgiven av tv-skärmar där flyktingar berättar sina historier. Här finns såväl ett finskt krigsbarn som nyanlända asylsökande från Syrien och Nordafrika.
– Situationen i världen i dag överensstämmer väl med läget före krigsutbrottet: flyktingströmmar, instabila regimer och nationalism. Därför kändes det viktigt att göra utställningen inte bara historisk utan också aktuell, förklarar Kjell Åke Hansson.
I ett av rummen är krigshistorien i högsta grad närvarande. Vid ett bord med pekskärm kan man klicka sig fram längs en tidslinje och ta del av mängder av fakta både om Andra världskriget, förhållandena i Sverige och läsa utdrag ur Astrid Lindgrens dagböcker. Allt under överinseende av Hitler, Stalin, Churchill och de andra krigsherrarna vars porträtt hänger på väggarna.
I ett annat rum fokuserar utställningen på nutid och framtid. Här finns bland annat en studio där besökarna kan dela med sig av sina tankar kring tillståndet i världen. Inspelningarna rullar sedan på en tv-skärm till allmän beskådan.
– Genom olika typer av interaktivet förnyas utställningen hela tiden av besökarna.
Kjell Åke Hansson framhåller vikten av ett levande Näs.
– Det bästa sättet att hålla liv i ett författarskap är att föra in det i samtiden. Astrid Lindgren var stor författare och en enastående människa, men vi ska inte vara en helgedom för dyrkan utan ett levande museum.
Och det verkar vara ett framgångsrecept. Besöksantalet ökar hela tiden, sommartid kommer många utländska gäster framför allt tyskar. Och i fjol tilldelades Astrid Lindgrens Näs Stora turismpriset.