Vad vore Linköping utan Skylten?

“Konsten gör livet större än konsten”, står det med stora bokstäver på Skyltens tak. Nu när det fyller fem år och det blåser snålt i Sverige så påminner Linköpings kulturhus om att det krävs mer än visionära politiker och nitiska byråkrater för att forma en kulturstad.

Vad vore Linköping utan kulturhuset Skylten?

Vad vore Linköping utan kulturhuset Skylten?

Foto: Erik Jersenius

Kulturpolitik2023-09-09 07:00

Det pågående “kulturkriget” i Norrköping har blivit ett epicentrum för en skakande kulturpolitisk debatt som sprider sig likt en jordbävning över landet. Moderaternas ungdomsförbund i länet har i ett debattinlägg i Corren propagerat för att stoppa finansieringen av Scenkonst Öst, genom vilket Region Östergötland samt Linköpings och Norrköpings kommun driver Östgötateatern, Ung Scen Öst, Norrköpings Symfoniorkester och Östgötamusiken. Ungmoderaterna hävdar att artister som Lars Winnerbäck visar att kulturskapare kan klara sig utan offentligt stöd. Linköpingssonen själv svarar att hans karriär endast varit möjlig genom en kommunalt finansierat kulturskola och inte minst replokalen och konserterna på Skylten.

undefined
"Konsten gör livet större än konsten" står det på kulturhuset Skyltens tak.

Kulturekonomins samspel mellan det offentliga och privata är enkelt, det är en snårig och sammansatt ekologi. Det belystes under torsdagen i en rad panelsamtal på kulturhuset som firar fem år efter renoveringen och omstarten som “Linköpings kreativa kraftkälla”.

undefined
Thomas Ahlström samtalar med Christel Valsinger.

Thomas Ahlström grundande en gång i tiden den legendariska spelutvecklaren Unique Development Studios i Norrköping, numera är han chef för datorspelsinkubatorn East Sweden Game i Ebbepark. Det är grundat av Linköpings kommuns fastighetsbolaget Sankt Kors som finansierar det tillsammans med grannkommunens bolag Norrköping Science Park. Thomas Ahlström påminner med ett skämtsamt allvar om att också näringslivet får mycket offentligt stöd för att utvecklas och att skillnaden mellan företagare och kulturskapare inte är så stor.

– På samma vis satsar de också ofta allt de har på sin idé, blir förskjutna av sin familj och förlorar sina pengar, säger Thomas Ahlström.

Maria Brusman är kulturstrateg på Region Östergötland och hon framhåller att vårt samhälle är likt ett ekosystem där kulturlivet som en central kreativ del i dess utveckling. 

– Kulturen är inte “grädden på moset” utan “jästen i degen”, säger Maria Brusman. 

undefined
Joppe Philgren tycker att det är dags för en debatt om hur de offentliga kulturmedlen fördelas mellan olika utövare.

Joppe Pihlgren är gitarrist och sångare i popbandet Docenterna och verksamhetsledare på Svensk Live, en organisation för landets konsertarrangörer. Han tycker att det är en viktig debatt som väckts i Norrköping kring hur det offentliga stödet till kulturen fördelas. Varför ska inte populärmusiken få en större del av kakan?

– Svensk kulturpolitik började på 1700-talet med att Gustav III gjorde konstmusiken till ett offentligt intresse, 1974 fick jazzen komma in i under den nya kulturpolitikens beskydd, men vi väntar fortfarande på att popmusiken ska få sitt erkännande., säger Joppe Pihlgren. 

undefined
Håkan Hellström Stångebrofältet 2023 Linköping

Före pandemin omsatte konsertverksamheten i landet 48 miljarder kronor om året, och genererade minst lika mycket i restaurangbesök, resor och hotellnätter. Det är det som gör det så svårt att räkna på kulturekonomin, det är främst i kulturens externa effekter som pengarna finns. När Håkan Hellström spelade på Stångebrofälten i juli samtidigt som speleventet NärCon pågick var hotellbeläggningen 98–99 procent i Linköping och bara konserten ensam sysselsatte 170 personer. 

– Det är “ringarna på vattnet” som vi kan räkna, säger Anders Thorén, eventansvarig på det kommunala bolaget Visit Linköping. 

undefined
Avantgardet på scenen under Festival of the midnight sun på Skylten.

Samtidigt är också kulturföreningen Gaphals mindre evenemang betydelsefulla, även om de på Skylten ordnar spelningar för max 400 i publiken så sysselsätter varje konsert ett 30-tal personer och uppemot hälften av besökarna är utsocknes. Precis som för East Sweden Game är det Sankt Kors som äger och förvaltar fastigheten Skylten. 

– Det visar hur viktigt det är att kommunen skapar de strukturer som behövs för att kultur ska kunna blomstra, säger Kaj Sivervik från Gaphals. 

Linköpings kommun ger fristående konsertarrangörer, både föreningar och företag,  ekonomiska bidrag. Men att förse konsertverksamhet med offentliga medel kan också skapa obalans och beroende av det offentliga, påpekar Mattias Ahlén, filmutvecklare på Region Östergötland. 

– Den offentliga finansieringen kan också förstöra marknaden. Förr kunde arrangörer ordna konserter i folkparkerna och liknande för artister som Carola Häggkvist eller Lasse Stefanz och få det att gå runt. I dag har offentliga stöd och arrangemang drivit upp artisternas gage så mycket att det inte är möjligt, säger Mattias Ahlén. 

undefined
Kulturhuset Skylten firar fem år i sin nya skepnad.

Han påminner om att Skylten i grunden inte är en skapelse av politiker och tjänstemän, utan av punkare som på 80-talet ockuperade den gamla industrifastigheten och gjorde den till sin.

Pontus Kalm är i dag en internationellt verksam låtskrivare och musikproducent som återvänt till hemstaden. Han framhåller Skyltens betydelse för hans framgång.

– Jag hade inte varit där jag är i dag om inte allt det här funnits, det började med att spela på ostämda instrument ute på fritidsgården i Lambohov för att sedan åka in till stan och upptäcka replokalerna på Skylten. Det var här de äldre killarna repade, de som man såg upp till och som var ute och turnerade, säger Pontus Kalm. 

Ingrid Nyman är näringslivsutvecklare i Borås och hon understryker att det är från kulturskaparna själva initiativen måste komma. Just nu stormar det om kulturen också i skulpturstaden Borås, men Ingrid Nyman påminner om att stadens uppmärksammade offentliga utsmyckning egentligen beror på att rika och konstintresserade privatpersoner har kostat på den det, inte för att staden haft något särskilt driven kulturpolitik.

– Min erfarenhet är att det är bland personer inom de kreativa näringarna som ofta kan mest och har gjort längst framtidsspaningar, man ska använda dem som en resurs i att driva stadsutvecklingen, säger Ingrid Nyman.

undefined
Linköping City Samverkans vd Jessica Stille Törnqvist vill att Linköpignsborna noga tänker efter om hur de vill att staden ska utvecklas framöver.

Skylten kommer att påverkas av hur Linköping byggs om för att anpassas till Ostlänken, en ny station kommer  placeras inte längre bort än 500 meter norr om Skylten. Jessica Stille Törnqvist, vd för Linköping City Samverkan, vill att vi tänker till kring hur vi vill att den nya stadsdel och det centrum som växer fram ska vara, vilka mänskliga behov som ska tillgodoses. 

– Jag tänker att vi måste ta intryck av våra danska grannar, att allt inte behöver vara så tillrättalagt utan mer mänskligt och gränsöverskridande, säger Jessica Stille Törnqvist. 

undefined
Vad vore Linköping utan kulturhuset Skylten?

Just nu pågår förhandlingar om att Sankt Kors ska sälja Skylten till den privata fastighetsägaren Mannersons, men den affären eller vad den innebär för kulturhusets fortsatta verksamhet vill inte kommunens tjänstemän kommentera. 

Skylten

Kulturcentret Skylten drivs av Linköpings kommun tillsammans med en rad studieförbund och föreningar och ska vara en grogrund för konstnärliga uttryck genom ateljéer, danslokaler, scener och replokaler.

Själva fastigheten uppfördes 1889 och var länge en fabrikslokal för tillverkning av möbler och symaskiner fram till 1980-talet. Därefter har den omvandlats till ett kulturhus. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!