Zadie Smith: NW

Den kritikerrosade engelska författaren Zadie Smith slog igenom internationellt 2001 med sin debutroman "Vita tänder". Nu kommer hennes fjärde roman "NW" som utspelar sig i stadsdelen Caldwell, ett tufft bostadsområde i NordWästra London därav titeln.

Författaren har fångat upp det samtida Londons komplexa själ genom ett mångfacetterat persongalleri. Det är i första hand genom berättelserna om Felix, Nathan, Leah och Natalie som gick i samma skola på 80-talet.

Felix har levt flera år på droger men är nu ren och nyförälskad och försöker missionera om den egna kraften att förändra, men det retar många och det går inte som han tänkt sig. Nathan är den coola, snygga killen i skolan men nu i 30-årsålden lever på gatan och är tandlös. Leah och Keisha (bytt namn till Natalie) har varit vänner sedan barndomen med ett avbrott i tonåren då Keishas religiösa mamma ansåg att Leah hade dåligt inflytande på sin dotter. Natalie är jurist och gift med Frank som är i aktiebranschen och de har två barn. Leah arbetar inom en organisation som ger hjälp åt behövande och är gift med Michel som är frisör och de har hunden Olive. Han vill ha barn med det vill inte Leah som äter p-piller i hemlighet.

Det är främst genom Leahs och Natalies relation som jag ser ett London i förändring växa fram.

Miljöskildringen har en stor spännvidd från smutsigaste drogstinkande bordellen till middagar med dyra viner i lyxvillan.

Språkligt är denna roman en stor utmaning för läsaren. Dialog och löpande text går in i varandra, stilen ändras från traditionell kapitelform till korta dramatiska scener. Fet text, kursiverad text – orden slår från sida till sida. Plötsligt flyttas fokus från en person till en annan som stundtals väcker förvirring. Ironi och sarkasm flödar mellan människorna, ”Det fick den här färgen när du kom, säger Leahs mamma om sitt gråa hår”.

Men då och då små lysande skärvor av värme, mörk värme. Det är svårt att finna klara färger i denna slitna del av London som ingen turist vill se. Jag upplever en tung känsla av ett splittrat samhälle som vi alldeles nyss sett i Stockholm och Göteborg.

Genom Zadie Smiths kantiga sätt att skriva om dessa sköra existenser väcker hon och skakar om den ordinäre romanläsaren, en sådan som jag själv. Ordmängden tröttar ibland men jag följer med hela vägen, blir omtumlad och påverkad och inser att detta är en bok som fler borde läsa och som jag sent kommer att glömma.