Nej. Någon riktig bokklubb handlar det inte om. I varje fall inte en bokklubb som vi vanligtvis tänker oss. En väl organiserad grupp av människor som disciplinerat läser en på förhand utvald bok, för att sedan diskutera den på bestämd tid under ett ivrigt kaffedrickande.
Bokförläggaren och författarens Will Schwalbes bokklubb kommer till spontant och kaotiskt då hans mamma, Mary Anne, får beskedet att hon har bukspottkörtelcancer. Son och mamma bär båda på en stark kärlek till böcker och berättelser.
Inför vetskapen att hennes liv hastigt går mot sitt slut gör de en pakt med varandra. De bildar en egen bokklubb där de febrilt kastar sig över litteratur som kommer i deras väg eller som de länge burit med sig som önskade läsupplevelse.
Nu är tiden begränsad. Det handlar om allt från Bibeln till Stieg Larsson. De efterföljande samtalen blir ett sätt att komma nära varandra i en svår tid av livet, men också att hantera den kris som uppstår då en central person i familjen bär på en dödlig sjukdom.
Will Schwalbe lever med sin man David, men står mamma och sin familj nära. ”Bokklubben vid livets slut” är en berättelse om mammans stormiga liv och hennes sista år efter sjukdomsbeskedet. Men den är också en hyllning till all skönlitteratur som ger oss mod att leva.
Gång på gång kommer jag att tänka på den danska författaren Karen Blixens ord: ”Allt lidande kan bli buret om det finner sin plats i en berättelse, eller om du berättar en historia om det”. Will Schwalbe gör båda sakerna; letar historier och berättar sin egen. Och det gör gott!
Det är lätt att känna igen hur böcker hjälper under svåra tider. Det jag särskilt uppskattar med son och mammas bokcirkel, är att många böcker inte blir lästa från pärm till pärm. Enstaka sidor och särskilda kapitel kan också bli en egen bärande upplevelse. Själv läser mamman alltid slutet först i varje bok hon tar sig an, för att se om den är något att ha. Hon har ju inte tid att syssla med något meningslöst nu.
”Bokklubben vid livets slut” är en stark berättelse om nära relationer i en smärtsam tid. Den är också en härlig inspiration att söka tröst och stöd i litteraturen då livet gör oss illa. Det viktiga är bara att som Will och Mary Anne våga ställa det egna livets händelser i relation till de gestalter man läser om. Att vara personlig i sitt läsande.