Det är dags att fila naglarna, ta på sig sidenkostymen och äntra den glittriga och världsfrånvända kasinovärlden i Las Vegas. De smarta skojarna under ledning av David Ocean (George Clooney) är tillbaka, för tredje gången. Eller fjärde, om man räknar det gamla originalet med Sinatra och de andra "Rat Pack"-grabbarna. Och det måste man nog för i den här världen är pengar religion, kasinot ett tempel och Sinatra är gud.
Oceansgänget har den här gången samlats för att sparka undan benen på Willie Bank. En rik kansinoägare spelad av Al Pacino som lurat deras vän Reuben (Elliot Gould) och dessutom skymfat Sinatras legend. Ingen, som ni förstår, går ostraffad från en sådan hädelse.
"Oceans thirteen" är nonsens, inget snack om det. Men det gör den inte mindre underhållande. Faktum är att den tredje filmen tillåter skådespelare och manusförfattare att leka med karaktärerna på det där familjära sätt som man kan uppnå i sit-coms. De är så trygga med varandra att de kan göra en berättelse där handlingen egentligen inte spelar någon roll. Tv-serien "Seinfeld" drog den här typen av spel till sin spets och kallade det en show om ingenting. Precis som i den hyllade serien kommer behållningen i "Oceans thirteen" genom små korta och stundtals briljanta ögonblick. Det här grabbiga gänget av superstjärnor trivs bevisligen ihop. Precis som i klassiska lurendrejarfilmen "Blåsningen", där Robert Redford och Paul Newman hade kul tillsammans, blandar "Oceans thirteen" finurliga inbrottsknep med puttrande humor och mysig självdistans. Det gäller inte minst George Clooney och Brad Pitt som ständigt diskuterar relationsproblem med varandra. De har även en suverän liten scen när de gråtfärdigt tittar på Oprah Winfrey.
Genom sitt avslappnade spel får skådespelarna oss i publiken att känna sig som en i gänget. Något som förstärks av regissör Steven Soderberghs känsla för det glossigt eleganta. Han är verkligen en kameleont till regissör som anpassar sig till varje ny genre med samma perfekta stilkänsla. I lika bioaktuella "The good german" krossar formen innehållet men i "Oceans thirteen" är ytan målet och det passar Soderbergh som hand i handske.