Socialdemokraternas Lawen Redar tycker att det är paradoxalt att regeringen säger sig vilja tillgängliggöra kulturen för fler, samtidigt som man skär i kulturbudgeten.
På en presskonferens den 29 december förra året presenterade Tidöpartierna, med kulturministern Parisa Liljestrand i spetsen, direktiven för den kommitté som ska utforma en svensk kulturkanon. Utöver representanter från partierna fanns även Lars Trägårdh med på podiet, som fått uppdraget att leda kommittén.
Att skapa en svensk kulturkanon, som ska samla verk som är av särskild betydelse för svensk kultur, är allt annat än okontroversiellt. De senaste åren har röster från framför allt Sverigedemokraterna höjts om att skapa en kulturkanon som skulle kunna ingå i ett svenskt medborgartest, något som kulturminister Parisa Liljestrand inte uteslutit. Hösten 2022 skrev 35 författare, däribland deckardrottingen Camilla Läckberg och Per Wästberg, ledamot i Svenska Akademien, under ett gemensamt upprop i tidningen Expressen om att stoppa utformningen av en kulturkanon. De ansåg bland annat att skapandet av en kulturkanon var en täckmantel för något annat och skrev bland annat:
"Men att den litterära kanon kan komma att användas i medborgartester borde göra det klart vad det egentligen handlar om, för den som till äventyrs har tvivlat."
Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson Lawen Redar sa i samband med presskonferensen i december att det var paradoxalt att regeringen vill tillgängliggöra svensk kultur för fler genom en kulturkanon samtidigt som samma regering gör väldigt stora nedskärningar i kulturbudgeten. Men Lars Trägårdh tar kritiken med ro och menar att det här är en fråga som historiskt sett har uppmärksammats av flera partier.
– Tittar man längre tillbaka i tiden, och jag tror att vi är på väg dit igen, så har det framför allt varit Socialdemokraterna som varit intresserade av sådana här frågor. Men de har ju anlagt mer av ett folkbildnings- och medborgarperspektiv på det. Undervisningen om den svenska kulturen var en väldigt viktig del av folkbildningstraditionen, den handlade ju på många sätt om att bilda och uppfostra folk och se till att människor ur arbetarklassen hade tillgång till det här kulturarvet. Det är viktigt att komma ihåg, de som gör det här till en sverigedemokratisk komplott tror jag missar mycket av var vi befinner oss nu men även historiskt, säger Lars Trägårdh till Corren.
Hur ser du på att en kulturkanon som du skapar kan vara en del i ett medborgarskapstest?
– Jag är inte så besatt av tester direkt. Däremot tror jag bildning är viktigt. Jag tror det ligger till så att vi har underinvesterat i detta. Vi har under lång tid vänt oss från svensk historia och svensk kultur som till mitten av 1950-talet var i centrum. I stället har vi blivit lite berusade av idén om att Sverige är modernt och att vi är internationella. I allt det här har det nationella och svensk kultur blivit lite suspekt, att det skulle vara nationalistiskt på ett negativt sätt. I själva verket bygger all vår demokrati på gemenskap, annars hade vi inte kunnat ha demokrati eller ännu mindre en välfärdsstat. Den bygger på en känsla av att vi hör ihop och att vi som samhälle håller samman. Folk som växte upp på 60-talet tänkte inte på att det fanns ett behov av att ha den typen av utbildning, så vi la ner läseboken från folkskolan och ämnet medborgarkunskap försvann. Nu är vi i ett läge, både vad det gäller ungdomar, skolan och integration, där vi inte hjälper folk över huvud taget. När jag föreläser för nyanlända så är de intresserade av att förstå hur svenskar funkar. Vad är det som gäller? Vad är det för spelregler? Vad det gäller relationen till staten så är det ju bara assimilering som gäller, man kan inte ha mångkultur i relation till lagstiftningen och då blir det väldigt viktigt att förstå hur det ser ut och vad det är för logiker som ligger bakom. Sen lämnar jag frågor kring tester därhän, men det är klart att medborgarskap är viktigt och jag tror att vi, jämfört med övriga nordiska länder, devalverat medborgarskapet.
Skulle du säga att integration är en viktig del i förtjänsten av att ha en kulturkanon?
– Ja, men det är absolut inte begränsat till det. Jag är minst lika bekymrad för unga människor i Sverige. När jag växte upp, jag är född 1953, då var det nästan en självklarhet att du fick med dig detta. Att reducera det här till en fråga om integration och invandring är ett stort misstag, det står mycket mer på spel än det. Socialdemokraterna är väldigt aktiva på det här området, deras nya honnörsord är ju gemenskap. Från att ha pratat mycket om mångkultur så har vi börjat prata mer om gemenskap. Det ligger i sakens natur, ett samhälle är något som måste hålla samman. Vad är det som är gemensamt? Vad är det som kan skapa ett gemensamt "vi" i samhället? Det är något vi inte har brytt oss om på senare tid och det är något som vi delvis betalar ett pris för i dag.
Svenska Akademiens ständiga sekreterare Mats Malm är tydlig med att Svenska Akademien inte är intresserade av att medverka i utformandet av en svensk kulturkanon.
En annan som var med på podiet vid presskonferensen var Kristdemokraternas Roland Utbult och i oktober 2022 sa han att regeringen ville att Svenska Akademien också skulle var involverade i att ta fram en svensk kanon. Men det var något som Svenska Akademien tydligt avvisade.
– Kanon är ett begrepp som är inpyrt med makt och maktutövning (...) Den typen av styrdokument har vi i Svenska Akademien inget intresse av att medverka till, sa litteraturvetaren Mats Malm, Svenska Akademiens ständiga sekreterare, till DN.
Hur ser du på att Svenska Akademien så tydligt tog avstånd från arbetet med en svensk kulturkanon?
– Den kontakt jag hade med Svenska Akademien har varit på individnivå och då har reaktionen varit: "Jag vill bara säga det att jag tycker att det här är en jättespännande idé, men det har sagts i Akademien att det här ska vi inte hålla på med och jag vill inte bråka", säger Lars Trägårdh.
I slutet av februari i år utsågs fyra ledamöter till kommittén, var det svårt att få med dessa på tåget med tanke på den kritik som kommit?
– Ingen av dem uttryckte något annat än entusiasm.
Lars Trägårdh ska leda arbetet med att utforma en svensk kulturkanon.
Sedan utnämningen i december så har Lars Trägårdh fått många inbjudningar till olika sorters samtal och på söndag kommer han till Galleri Vreta Kloster för ett samtal med Erik Jersenius, tidigare kulturchef på Corren. I direktiven som kommittén har fått står det att "processen med att ta fram en svensk kulturkanon ska vara öppen och inkluderande" samt att "allmänheten ges möjlighet att komma med förslag" och där kan samtal, som det i Vreta Kloster, spela en roll.
– Jag tycker det är viktigt, roligt och stimulerande att ha de här samtalen. Att komma ut från Stockholm inte minst och lyssna på folk, det är oerhört värdefullt. Och det är glädjefullt i sig för mig. Du har ett antal trevliga timmar med samtal, en middag tillsammans och allt detta är vad vår traditionella folkbildningstradition handlar om egentligen, säger Lars Trägårdh.
Hur upplever du att engagemanget kring det här arbetet sett ut?
– Jag tror det är så här, för att vara tydlig. Det hade varit konstigt om man inte var intresserad av de här frågorna. Vi i Sverige har ett uppdämt behov av att prata om svensk kultur för att vi inte haft någon egentlig, djuplodande diskussion kring de här frågorna. Och det är just för att ämnet har blivit politiserat. Det har blivit: "vi ska inte prata om svensk kultur för då är vi lite suspekta, då låter det lite nationalistiskt, är det här något sverigedemokratiskt projekt?". Då har hela det samtalet stannat av och det tror jag folk är väldigt trötta på. Alla inser att vi har ett behov av att ha ett mer lugnt och intelligent samtal kring de här frågorna, som faktiskt berör oss allihop.
Sista frågan, jag antar att du fått den tidigare och inte kunnat svara men den måste ställas. Har du något verk som du redan nu vet kommer ingå i en svensk kulturkanon?
– Jag brukar alltid säga nej till de här frågorna men du ställer den på ett vettigt sätt. Jag ska sägas så här: jag brukar börja mina föreläsningar med vikten av lagbunden ordning i Sverige. Alltså "land ska med lag byggas" som har varit en grundläggande princip sedan den tid vi när uppfann tinget, som är en central institution i Sverige. Så jag tror på att börja med de gamla landskapslagarna, tror jag, det är A och O. Det kan jag garantera dig att jag kommer plädera för att det ska ingå.
Samtalet mellan Lars Trägårdh och Erik Jersenius är på Galleri Vreta Kloster klockan 16 på söndag.