Socialdemokraternas Lawen Redar tycker att det Àr paradoxalt att regeringen sÀger sig vilja tillgÀngliggöra kulturen för fler, samtidigt som man skÀr i kulturbudgeten.
PÄ en presskonferens den 29 december förra Äret presenterade Tidöpartierna, med kulturministern Parisa Liljestrand i spetsen, direktiven för den kommitté som ska utforma en svensk kulturkanon. Utöver representanter frÄn partierna fanns Àven Lars TrÀgÄrdh med pÄ podiet, som fÄtt uppdraget att leda kommittén.
Att skapa en svensk kulturkanon, som ska samla verk som Àr av sÀrskild betydelse för svensk kultur, Àr allt annat Àn okontroversiellt. De senaste Ären har röster frÄn framför allt Sverigedemokraterna höjts om att skapa en kulturkanon som skulle kunna ingÄ i ett svenskt medborgartest, nÄgot som kulturminister Parisa Liljestrand inte uteslutit. Hösten 2022 skrev 35 författare, dÀribland deckardrottingen Camilla LÀckberg och Per WÀstberg, ledamot i Svenska Akademien, under ett gemensamt upprop i tidningen Expressen om att stoppa utformningen av en kulturkanon. De ansÄg bland annat att skapandet av en kulturkanon var en tÀckmantel för nÄgot annat och skrev bland annat:
"Men att den litterÀra kanon kan komma att anvÀndas i medborgartester borde göra det klart vad det egentligen handlar om, för den som till Àventyrs har tvivlat."
Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson Lawen Redar sa i samband med presskonferensen i december att det var paradoxalt att regeringen vill tillgÀngliggöra svensk kultur för fler genom en kulturkanon samtidigt som samma regering gör vÀldigt stora nedskÀrningar i kulturbudgeten. Men Lars TrÀgÄrdh tar kritiken med ro och menar att det hÀr Àr en frÄga som historiskt sett har uppmÀrksammats av flera partier.
â Tittar man lĂ€ngre tillbaka i tiden, och jag tror att vi Ă€r pĂ„ vĂ€g dit igen, sĂ„ har det framför allt varit Socialdemokraterna som varit intresserade av sĂ„dana hĂ€r frĂ„gor. Men de har ju anlagt mer av ett folkbildnings- och medborgarperspektiv pĂ„ det. Undervisningen om den svenska kulturen var en vĂ€ldigt viktig del av folkbildningstraditionen, den handlade ju pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt om att bilda och uppfostra folk och se till att mĂ€nniskor ur arbetarklassen hade tillgĂ„ng till det hĂ€r kulturarvet. Det Ă€r viktigt att komma ihĂ„g, de som gör det hĂ€r till en sverigedemokratisk komplott tror jag missar mycket av var vi befinner oss nu men Ă€ven historiskt, sĂ€ger Lars TrĂ€gĂ„rdh till Corren.
Hur ser du pÄ att en kulturkanon som du skapar kan vara en del i ett medborgarskapstest?
â Jag Ă€r inte sĂ„ besatt av tester direkt. DĂ€remot tror jag bildning Ă€r viktigt. Jag tror det ligger till sĂ„ att vi har underinvesterat i detta. Vi har under lĂ„ng tid vĂ€nt oss frĂ„n svensk historia och svensk kultur som till mitten av 1950-talet var i centrum. I stĂ€llet har vi blivit lite berusade av idĂ©n om att Sverige Ă€r modernt och att vi Ă€r internationella. I allt det hĂ€r har det nationella och svensk kultur blivit lite suspekt, att det skulle vara nationalistiskt pĂ„ ett negativt sĂ€tt. I sjĂ€lva verket bygger all vĂ„r demokrati pĂ„ gemenskap, annars hade vi inte kunnat ha demokrati eller Ă€nnu mindre en vĂ€lfĂ€rdsstat. Den bygger pĂ„ en kĂ€nsla av att vi hör ihop och att vi som samhĂ€lle hĂ„ller samman. Folk som vĂ€xte upp pĂ„ 60-talet tĂ€nkte inte pĂ„ att det fanns ett behov av att ha den typen av utbildning, sĂ„ vi la ner lĂ€seboken frĂ„n folkskolan och Ă€mnet medborgarkunskap försvann. Nu Ă€r vi i ett lĂ€ge, bĂ„de vad det gĂ€ller ungdomar, skolan och integration, dĂ€r vi inte hjĂ€lper folk över huvud taget. NĂ€r jag förelĂ€ser för nyanlĂ€nda sĂ„ Ă€r de intresserade av att förstĂ„ hur svenskar funkar. Vad Ă€r det som gĂ€ller? Vad Ă€r det för spelregler? Vad det gĂ€ller relationen till staten sĂ„ Ă€r det ju bara assimilering som gĂ€ller, man kan inte ha mĂ„ngkultur i relation till lagstiftningen och dĂ„ blir det vĂ€ldigt viktigt att förstĂ„ hur det ser ut och vad det Ă€r för logiker som ligger bakom. Sen lĂ€mnar jag frĂ„gor kring tester dĂ€rhĂ€n, men det Ă€r klart att medborgarskap Ă€r viktigt och jag tror att vi, jĂ€mfört med övriga nordiska lĂ€nder, devalverat medborgarskapet.
Skulle du sÀga att integration Àr en viktig del i förtjÀnsten av att ha en kulturkanon?
â Ja, men det Ă€r absolut inte begrĂ€nsat till det. Jag Ă€r minst lika bekymrad för unga mĂ€nniskor i Sverige. NĂ€r jag vĂ€xte upp, jag Ă€r född 1953, dĂ„ var det nĂ€stan en sjĂ€lvklarhet att du fick med dig detta. Att reducera det hĂ€r till en frĂ„ga om integration och invandring Ă€r ett stort misstag, det stĂ„r mycket mer pĂ„ spel Ă€n det. Socialdemokraterna Ă€r vĂ€ldigt aktiva pĂ„ det hĂ€r omrĂ„det, deras nya honnörsord Ă€r ju gemenskap. FrĂ„n att ha pratat mycket om mĂ„ngkultur sĂ„ har vi börjat prata mer om gemenskap. Det ligger i sakens natur, ett samhĂ€lle Ă€r nĂ„got som mĂ„ste hĂ„lla samman. Vad Ă€r det som Ă€r gemensamt? Vad Ă€r det som kan skapa ett gemensamt "vi" i samhĂ€llet? Det Ă€r nĂ„got vi inte har brytt oss om pĂ„ senare tid och det Ă€r nĂ„got som vi delvis betalar ett pris för i dag.
Svenska Akademiens stÀndiga sekreterare Mats Malm Àr tydlig med att Svenska Akademien inte Àr intresserade av att medverka i utformandet av en svensk kulturkanon.
En annan som var med pÄ podiet vid presskonferensen var Kristdemokraternas Roland Utbult och i oktober 2022 sa han att regeringen ville att Svenska Akademien ocksÄ skulle var involverade i att ta fram en svensk kanon. Men det var nÄgot som Svenska Akademien tydligt avvisade.
â Kanon Ă€r ett begrepp som Ă€r inpyrt med makt och maktutövning (...) Den typen av styrdokument har vi i Svenska Akademien inget intresse av att medverka till, sa litteraturvetaren Mats Malm, Svenska Akademiens stĂ€ndiga sekreterare, till DN.
Hur ser du pÄ att Svenska Akademien sÄ tydligt tog avstÄnd frÄn arbetet med en svensk kulturkanon?
â Den kontakt jag hade med Svenska Akademien har varit pĂ„ individnivĂ„ och dĂ„ har reaktionen varit: "Jag vill bara sĂ€ga det att jag tycker att det hĂ€r Ă€r en jĂ€ttespĂ€nnande idĂ©, men det har sagts i Akademien att det hĂ€r ska vi inte hĂ„lla pĂ„ med och jag vill inte brĂ„ka", sĂ€ger Lars TrĂ€gĂ„rdh.
I slutet av februari i Är utsÄgs fyra ledamöter till kommittén, var det svÄrt att fÄ med dessa pÄ tÄget med tanke pÄ den kritik som kommit?
â Ingen av dem uttryckte nĂ„got annat Ă€n entusiasm.
Lars TrÀgÄrdh ska leda arbetet med att utforma en svensk kulturkanon.
Sedan utnÀmningen i december sÄ har Lars TrÀgÄrdh fÄtt mÄnga inbjudningar till olika sorters samtal och pÄ söndag kommer han till Galleri Vreta Kloster för ett samtal med Erik Jersenius, tidigare kulturchef pÄ Corren. I direktiven som kommittén har fÄtt stÄr det att "processen med att ta fram en svensk kulturkanon ska vara öppen och inkluderande" samt att "allmÀnheten ges möjlighet att komma med förslag" och dÀr kan samtal, som det i Vreta Kloster, spela en roll.
â Jag tycker det Ă€r viktigt, roligt och stimulerande att ha de hĂ€r samtalen. Att komma ut frĂ„n Stockholm inte minst och lyssna pĂ„ folk, det Ă€r oerhört vĂ€rdefullt. Och det Ă€r glĂ€djefullt i sig för mig. Du har ett antal trevliga timmar med samtal, en middag tillsammans och allt detta Ă€r vad vĂ„r traditionella folkbildningstradition handlar om egentligen, sĂ€ger Lars TrĂ€gĂ„rdh.
Hur upplever du att engagemanget kring det hÀr arbetet sett ut?
â Jag tror det Ă€r sĂ„ hĂ€r, för att vara tydlig. Det hade varit konstigt om man inte var intresserad av de hĂ€r frĂ„gorna. Vi i Sverige har ett uppdĂ€mt behov av att prata om svensk kultur för att vi inte haft nĂ„gon egentlig, djuplodande diskussion kring de hĂ€r frĂ„gorna. Och det Ă€r just för att Ă€mnet har blivit politiserat. Det har blivit: "vi ska inte prata om svensk kultur för dĂ„ Ă€r vi lite suspekta, dĂ„ lĂ„ter det lite nationalistiskt, Ă€r det hĂ€r nĂ„got sverigedemokratiskt projekt?". DĂ„ har hela det samtalet stannat av och det tror jag folk Ă€r vĂ€ldigt trötta pĂ„. Alla inser att vi har ett behov av att ha ett mer lugnt och intelligent samtal kring de hĂ€r frĂ„gorna, som faktiskt berör oss allihop.
Sista frÄgan, jag antar att du fÄtt den tidigare och inte kunnat svara men den mÄste stÀllas. Har du nÄgot verk som du redan nu vet kommer ingÄ i en svensk kulturkanon?
â Jag brukar alltid sĂ€ga nej till de hĂ€r frĂ„gorna men du stĂ€ller den pĂ„ ett vettigt sĂ€tt. Jag ska sĂ€gas sĂ„ hĂ€r: jag brukar börja mina förelĂ€sningar med vikten av lagbunden ordning i Sverige. AlltsĂ„ "land ska med lag byggas" som har varit en grundlĂ€ggande princip sedan den tid vi nĂ€r uppfann tinget, som Ă€r en central institution i Sverige. SĂ„ jag tror pĂ„ att börja med de gamla landskapslagarna, tror jag, det Ă€r A och O. Det kan jag garantera dig att jag kommer plĂ€dera för att det ska ingĂ„.
Samtalet mellan Lars TrÀgÄrdh och Erik Jersenius Àr pÄ Galleri Vreta Kloster klockan 16 pÄ söndag.