Det är en stressad regissör som tar emot på kontoret, som för övrigt har en roll i filmen som elegant östermalmslya. Det är bara en av många typiska stockholmsmiljöer som noggrant valts ut för att ge en speciell känsla.
- Filmen inspireras mycket av 40- och 50-talsfilmer. Så kallad film noir, svartvita deckare. De är väldigt stilistiska och jag ville leka med olika epoker. Göra det vackert och inte skitigt, säger Steve Aalam medan han smuttar på en kopp te.
Han har mångårig erfarenhet som skådespelare, manusförfattare och producent. Hittills har det mest blivit actionfilmer och han påpekar att i svenska polis- och actionfilmer lutar stilen mer åt Fjällrävenjackor och foträta skor.
- Det är ofta väldigt socialrealistiskt. Det ska se ut som hemma hos alla andra med Ikea-kök och så vidare. Men jag tycker att en av filmens fantastiska egenskaper är att man kan visa andra verkligheter och själv hitta på upplevelser utöver det vanliga.
"Gangster" beskriver han som en saga med inslag av drama och action. Berättelsen bygger på två historier, den ena handlar om mötet mellan en tuff gangsterbrud och en överklasskille, den andra om två kvinnors svartsjuka kamp om en man.
- Tjejerna tar mer plats än de vanligtvis gör. Det har jag alltid tyckt är intressant och jag gör dem hellre aktiva än passiva. Det har kanske att göra med att jag växte upp med en ensamstående mamma som var väldigt aktiv.
I världen där handlingen utspelar sig finns en hårdför gangsterboss spelad av Mikael Persbrandt.
- När jag skrivit manuset visste jag att det bara fanns en som kunde spela gangsterbossen och det var Micke. Det viktigaste var att övertala honom att vara med.
Vad bidrar han med som är så unikt?
- Han är manlig och har rösten. Han är dessutom från Stockholmsförorten Jakobsberg så han kunde lika gärna ha blivit skurk. Han kan koderna och språket. Jag kände inte att någon annan kunde göra rollen lika bra.
"Gangster" är hans långfilmsdebut men Steve Aalam har tidigare regisserat en novellfilm. Den handlar om en ung tjej vars mamma är döende i cancer. Filmen kom till av en väldigt speciell anledning.
- När vi gjorde "9 Millimeter" försökte Swedish Match muta oss. De ville att en av skådespelarna skulle röka i filmen och så skulle vi få en massa pengar. Då blev jag så jäkla förbannad. Så jag gjorde en film om en gymnasietjej som förlorar sin mamma i lungcancer.
Är sådana erbjudanden vanliga i filmbranschen?
- Jag vet inte, jag har inte fått något sedan det. Jag tyckte det var så fult. Som du ser är det ingen som röker i "Gangster". Rökning är jag är stenhårt emot. Karaktärerna kan dricka och göra andra saker men jag har ingen i filmen som röker. Speciellt inte ungdomarna, säger han med eftertryck.
Det är mycket att styra med inför galapremiären av "Gangster". Under vår knappt tjugo minuter långa intervju hinner hans mobil ringa fem gånger. Men trots att lugnet ännu inte hunnit lägga sig runt "Gangster" har han redan börjat planera inför nästa projekt.
- Det blir en övernaturlig film på engelska. En saga igen, svarar han snabbt innan mobiltelefonen börjar pipa.
"Gangster" har biopremiär 27 april.
Karin Larsson