I "Prints", en av flera konstdokumentationer som finns på utställningen, skriver Ralph Herrmans: "Ardy Strüwer är en vandrande internationalist som har hittat hem". Det är också den känsla som jag får när jag vandrar runt bland hans rikhaltiga produktion som visas på utställningen. "Hem" är i sammanhanget inspirationskällor i motivval, förankrat i allt från det javanesiska ursprunget till miljöer i Holland, USA, Paris och Sverige. Men det handlar också om hem till den seriösa och övertygande bildkonsten, där de många intrycken - från Cobragruppen, popkonsten, Hundertwasser med mera - nu har mognat till en personlig stil. Den som har "sensualismen" som sin ledstjärna och, som jag upplever, främst har utvecklats från traditionen av de imaginära surrealisterna, främst då Max Walter Svanberg. Men med den stora uppslags- och fantasirikedom som Ardy Strüwer visar i sin bildvärld får jag också en känsla av att han alltjämt har en liten ådra från dadaisterna. Det gäller då inte minst de många parafraserna av konstnärer som Mondrian och Van Gogh, liksom symbolrikedomen.
Främst imponeras jag dock av den stora hantverksskickligheten, där den intensivt, intagande färgrikedomen och texturerna formas till snyggt, disciplinerade kompositioner. Det är ingen tvekan om att Ardy Strüwer, trots sin flödande produktion, lägger ner ett stort arbete i sina kompositioner.
Trots svårigheten att välja ut enstaka verk så nämner jag några få för att visa på bredden. "Palett för Marilyn M." känns charmigt nostalgisk med sitt bakgrundsflöde och sin eldiga pepperone. "Röd längtan efter Grön" är särskilt slagkraftig med sin intensivt röda färg, där den gröna triangeln leder fjärilen ner till det sprirituellt, glada fågel-fiskriket. Litografin "French Rainbow Apple" fascinerar med sina dynamiska blommor framför en månbelyst kust med någon sorts, människoformade gotländska raukar.
Så kan man vandra runt och låta fantasin flöda bland bilderna.