Igor Stravinskij hade sin mest kreativa period vid tiden strax före och under första världskriget. Detta var en tid av omvälvningar och nya idéer, vilket satte sin prägel även på det konstnärliga livet. Kriget var katastrofalt men drev även fram nya sätt att utöva musik, till nöds.
"Historien om en soldat" är ett sådant verk som skrevs för en udda besättning av sju instrument. Det har en scenisk ramberättelse, tänkt att göra musiken mer tillgänglig för en bred publik. Verket fick sitt uppförande 1918 men turnén med denna musikteater blev aldrig av.
Saga och magiDen ryska folksagan som det utgår från har motiv som påminner om gamla moraliteter som "Spelet om Envar" eller legenden om Doktor Faustus. Ramuz placerade detta i sin samtid men det sagoartade och magiska finns ändå kvar.
Vanligen framförs detta med en berättare och musiker. Dramatiken finns inskriven i musiken. Den är målerisk och illustrativ med burleska och lekfulla inslag.
Cynthia Kai har här låtit aktörer gestalta soldaten och den frestande Djävulen. Utöver det har dans kommit till i Maria Wulcans prinsessgestalt. Wulcan och berättaren Sasha Becker är också medagerande på ett både överraskande och underligt sätt. De står för en del experimentella inslag med föremål, tyger och skuggspel.
Dockor interagerarAtt integrera dockor är ett mycket lyckat grepp, då det stärker den stiliserade formen och det tidlöst allmänmänskliga. Men med kostymerna rör vi oss i verkets tillkomsttid. Becker och Wulcan är sköna gestalter medan djävulen och soldaten står för det kärva och groteska.
Joacim Hedman är suverän som den både lismande och stränge Satan. Denny Lekström är också övertygande som den längtande och naive soldaten.
Musiken är distinkt och behärskad och driver på, medan dramat ibland står lite stilla. Men det är en intressant och mycket sevärd uppsättning (det unika i detta samarbete borde lyfts fram mer i programbladet!)