Agneta Stening
Charlottenborgs slott, Motala
Pågår till 2/11
I slottets utställningsrum hänger målningar från flydda tider. I en sådan miljö kan det medföra vissa problem att visa nutida former i ett material som sten. Exempelvis skulle den bearbetade stenen kunna konfrontera mot alla stilar och färger hos bilderna.
Men i det här fallet fungerar det riktigt bra, vilket torde uppskattas av arrangörerna som planerar att de nästkommande åren visa ytterligare ett par utställningar med stenskulpturer. Den här utställningen utgör steg två i det projektet.
Agneta Stening har gjort ett antal objekt i förhållandevis behändiga format. De är inte större än att de kan lyftas av en vuxen person. Hennes formspråk, tillsammans med volymen, ger en fingervisning om vad som kan åstadkommas med granit, marmor, diabas eller alabaster. Bearbetade ytor ställs mot obehandlade, vilket gjuter liv i materialet.
En mängd små märken efter verktyg åstadkommer en känsla av rörelse i skulpturerna.
"Alfa" är en rund konstruktion som liknar en lätt överjäst brödkaka. Den påminner också om ett litet kvarnhjul. Så kan konstnären och/eller betraktaren dra i osynliga trådar och få historiska omständigheter att hitta varandra. Platåbergsdiabasen representeras av ett objekt i vackra, mörkt ockragula toner. Stenen har en ursprungsform som gör att Stening har kunnat lämna nittiofem procent obearbetad. Hennes eget bidrag är en "ingång" i undre delen av blocket.
Därav förstår man att stenskulptering handlar mycket om att se, att utnyttja stenens inneboende kvalitéer och förutsättningar. Agneta Stening är skicklig på att göra den typen av avvägningar.
Ett annat utmärkande drag hos vissa av hennes arbeten är att form och yta förfärdigats på ett sätt som ger en känsla av mjukhet, nästan som om hon hade blåst in luft i dem.
Användandet av olika stenarter skänker, tillsammans med mångfalden av former, ytterligare spännvidd åt arrangemanget.