Hotel Rwanda
Regi: Terry George
I rollerna: Don Cheadle, Sophie Okonedo, Nick Nolte, Desmond Dube, Antonio David Lyons, Joaquin Phoenix
Royal i Linköping
I Rwanda utbröt ett uppror 1994 där en folkgrupp, hutuer, systematisktbörjade döda en annan, tutsier. Såväl FN som resten av världen vänderyggen till. Facit när oroligheterna var över var en miljon döda.
I filmens början får vi möta den alltid servile hotelldirektörenPaul Rusesabagina, spelad av Don Cheadle. Det är förmodligen hans livsbästa roll. Han är chef för ett belgiskägt lyxhotell i Kigali och leverannars ett stilla förortsliv med fru och barn.
Men en dag brakar helvetet loss. En galen folkhop med slöa machetesdrar runt enligt egna regler. Precis som i flera andra kända konflikterstår plötsligt granne mot granne, arbetskamrat mot arbetskamrat och såvidare.
I detta kaos fortsätter Paul Rusesabagina att driva hotellet, pånästan samma sätt som förut. Han är själv hutu enligt passet men hansfru -- och därmed hans barn -- tillhör de hotade tutsierna. PaulRusesabagina mutar maktpersoner diskret och smidigt. Han ljuger,inhöstar gentjänster och köpslår för att skydda nära och kära och hanshotell blir en tillflyktsort, åtminstone skenbart beskyddad av FN.
Filmen bärs av ett tydligt engagemang. Regissören ochmanusförfattaren, irländaren Terry George, har bland annat en film som"I faderns namn" bakom sig. Även denna är en uppgörelse med etträttsvidrigt samhälle och rymmer ett starkt patos.
De allra flesta rollerna i "Hotel Rwanda" görs förstås av svartaskådespelare, däribland en mycket bra Sophie Okenedo som görhotelldirektörens fru, men här finns också Nick Nolte som gör en cyniskFN-överste. Han försöker bland annat göra underverk utan att brukavapen. "Jag ska bibehålla freden, inte skapa den" är en av hansnyckelrepliker. Joaquin Phoenix spelar en amerikansk journalist somskäms då alla vita evakueras.
Väldigt lite blodsutgjutelser syns i bild, ändå känns alla makabraövergrepp och allt dödande ytterst påtagligt. I centrum finns också enromantisk kärlekshistoria. Det är överlag raffinerat och osentimentaltberättat men försett med pedagogisk övertydlighet ibland.
Precis som i exempelvis i Steven Spielbergs "Schindlers list" ärhuvudpersonen en ganska vanlig människa som växer till hjälte i envardag som blir alltmer outhärdlig. "Hotel Rwanda" är en omskakande braoch starkt engagerande film i samma genre. Men den här gången går detinte för betraktaren att gömma sig bakom att stoffet är historiskt ochinte längre gäller. Liknande saker utspelas just nu i exempelvis Sudan.