När det gäller val av material och tekniker var Bom Lindén en synnerligen mångsidig konstnär. Mest handlade det om måleri, teckning och skulptur. Han genomförde och deltog också i en rad performanceverk.
Hans bildvärld är egenartad. Det råder inget tvivel om att den är sprungen ur hans egna djup, hans högst privata intressesfärer. En hel del har att göra med kärleken till stora motorer, amerikanska bilar och motorcyklar. Han älskade deras potential, liksom det rent visuella hos dem. I hans bilder är de inte inlemmade i några konventionella sammanhang. En Cheva Caprice kan glida fram i ett nattligt, snötyngt midvinterlandskap lika elegant och potent som på en gata i Brooklyn.
Tjugofem teckningar på återanvända kuvert ger en fingervisning om Lindéns bredd. Ingen teckning påminner om någon annan på väggen, ändå finns det något grundläggande, något i atmosfären som förenar dem.
I en målning låter en överväldigande soluppgång sitt landskap sjuda av löften om Eldorado. Det handlar inte om avbildande, utan om hur Lindéns idévärld längs sina egna vägar växer till sig inom naturfenomenens omätliga domäner. I den här konsten tillåts inga hinder för drömmar och önskningar.
Anders Bom Lindén avled på sensommaren förra året, femtiofyra år gammal. Men hans sprakande, egensinniga konst finns kvar.