Det är en lite brokig samling av motiv som Lotta Backman ställer ut här, efter ett 30-tal års sökande av uttryck i måleriets och grafikens värld.
Hennes hantverksskicklighet kommer till uttryck i en serie "tromp l´oil"-motiv, bilder som återger en tredimensionell illusion av en fotografisk verklighet. Här är jag mest imponerad av den bild hdär grenvindlingarna i toppen med snörvindlingarna, väller ner över en penselvirvlande gråblå yta.
Hennes motiv av "Lady in red", med en text ur en låt av Chris de Burgh är jag mindre tilltalad av, även om den är snyggt komponerad. Den känns just som ett insmickrande albumomslag.
Nej, det som mest intresserar mig är Lotta Backmans mindre stort uppslagna bilder, det som fint syntetiserar bildassociationer och ger näring för fantasin.
Här fastnar särskilt för den fint linjerade kvinnan i en gulfärgad mönsterbakgrund ("Liv") och hennes snyggt linjerade motiv i "Fält". Känsliga utryck som det också finns mera av i utställningen. Men främst känner jag för hennes akvatintsetsning med kvinnan i framför talarstolen. Det är ett motiv som har fint ristade och linjerade uttryck och känsliga svartvita kontraster i den franska 1800-talkonstnärens Daumiers anda. Och dessutom kan man även här förnimma ett inkännande socialt engagemang som fanns då och nu.
Även om utställningen som helhet är stimulerande, så kanske Lotta Backman i högre grad borde fördjupa sig i de konstnärliga uttryck som känns mest berikande.