Endast 6,5 procent av de artister eller band som skulle dyka upp var kvinnor. 87,5 procent var män, resten blandat. Smaka på den siffran och fundera lite över vad det betyder innan vi raskar vidare till nutid.
Det slog mig nämligen häromdagen när Arenabolaget skickade ut sitt pressmeddelande om att Elvis Costello kommer på besök senare i år. Var finns de kvinnliga artisterna? Ett par dagar tidigare var det nämligen popbritten James Blunt som var det stora namnet och som också kommer att dyka upp i Linköping under hösten.
Jag började titta lite på vårens bokningar och vad som har varit under vintern. Siffrorna liknar väldigt mycket de siffror från 2012. Tittar man på vad exempelvis Arenabolaget haft på sina scener (och då menar jag artister/band med någon form av populärkulturell prägel) är det Lars Winnerbäck, Håkan Hellström och Deep Purple. Lägg därtill en inställd konsert med Motörhead. Tillsammans med kommande Costello och Blunt blir det fem snoppar och noll snippor.
Detta är de så kallade "tunga bokningarna". Stora elefanter i musikvärlden som säljer sin musik i drivor, spelas ofta på radion och streamas friskt i våra mobiler. Och jag säger egentligen ingenting om att just de artisterna har varit här eller ska komma hit. De drar folk, ofta fulla hockeylador med publik och får man ett sjysst erbjudande på att James Blunt kan komma till Linköping är det säkert svårt att tacka nej som arrangör. För inte så länge sedan var det bara i drömmar som så pass etablerade världsartister besökte mindre städer på någon blåsig slätt i kallt och grått land. Men det känns ändå rätt illa att det inte går att bryta mansdominansen.
Det kommer så klart kvinnliga artister, men de är fortfarande få och har inte riktigt samma potential att dra ett fullt Cloetta center. Och på precis samma sätt finns det en drös män som inte gör det heller.
"Jaha, men det kanske inte finns några kvinnliga artister då", säger någon, typ Jens Spendrup.
Jo, det gör det. Det finns massvis, såklart. För ett par veckor sedan gjorde 157 kvinnliga artister och aktörer i musikbranschen uppror i en debattartikel i Aftonbladet om att kvinnorna inte får glömmas bort i musikhistorien. Titta bara på de namnen som finns med där. Robyn, Nina Persson, Lykke Li finns med på listan och det är ingen kattskit.
Och titta runt omkring er, den mest spännande musiken som spelas mest just nu skapas av kvinnliga soloartister eller duos som Veronica Maggio, First Aid Kit eller Icona Pop.
Jag vet inte varför mansdominansen är så total men jag är den förste som mer än gärna ser en förändring.