Oljemålningar
Pågår till 15 oktober
I dag är det långt mellan gångerna man finner konst som i djupare mening kan beskrivas med ord som originell, egenartad och sällsam, rent av sällspord. Det mesta är ju redan gjort och sett. Men begreppen stämmer in på Bengt Åke Åkerlunds oljemålningar. De är verkligen speciella i sin jordiga naivism.
Motiven är enkla och målningarna innehåller få element. Det kan vara en sned kyrka mitt på slätten, inte mitt i byn. Det mesta är avfolkat. Fantasins karghet dominerar. En byggnad, några skyltar som mystiska tecken, några stolar eller stolpar. Ända finns det en märkligt varm ödslighet i dessa torra jordfärger av brunt, ockra, orange och lite blått.
Hans måleri har ibland jämförts med konstnärer som Ebba Hammarskiöld (f 1951) eller Hans Lannér (f 1947). Visst det finns likheter i formspråk, men Åkerlund har ändå en helt egen ton, stämning och i sättet att behandla färger som läggs på till en både kroppslig och vibrerande poesi. Lager på lager av schumrande och skimrande dova vemodigheter.
En helt egen bildvärld har skapats av inbillningskraft, saga, myt och verkligheter. Här kan man stanna och länge begrunda tillvarons skeva, små berättelser. Vad som sker i stort, det sker i smått strax över och under horisonten.