Margareta Jungerth Boo: Akvareller, blandteknik
Galleri skådebanan, Linköping
Pågår till 19/9
Estetiken är påtaglig i Margareta Jungerth Boos akvareller, som här och var är förstärkta med känsliga tuschlinjer. Med välbalanserade okratonade färger, i kontraster mellan svärta och ljus, förmedlar utställningen som helhet en fin atmosfär. Titlarna är kortfattade av typ "Att leta", "Att lyfta", "Vinterberättelse" vilket skapar närmast ett poetiskt förhållningssätt till motiven.
Samtidigt slår det mig att trots akvarelltekniken, så liknar många av bilderna Georges Rouaults expressiva målningar. Det gäller inte minst de linjesvärtade eller flerskiktade motiven som ""Att begrunda" och "I ateljén".
Trots att konstnären låter sina motiv växa fram spontant (utan programmering), så får många i slutändan en betydelse som kan kopplas till viktiga existentiella frågor. Det kommer till utryck i "Att vänta", där till och med tidningscollage får ge eftertryck åt väntan på att konflikterna i världen ska upphöra. Och det blir också tydligt i motivet "Nyckelfråga", där två pingviner antastar en uppgiven kvinna med den möjliga frågan: När ska den snabba issmältningen upphöra?
I andra motiv kan man få ingångar till konstnärens egna "hemliga" livstrauman. Det blir inte minst tydligt i motivet "Insatt", där inom den starkt svärtade inramningen, och ur en svart kvadrat, kan skönja ett par människoben. Men här finns också det genomgående ljusskimret, något som tillsammans med de behagliga kompositionerna ger en försonande tröst i livskampen.
Visst är Margareta Jungerth Boo en både skicklig målare och mycket spännande konstnär.